Delaktighet och samverkan ska minska akut hemlöshet

hemloshetsdialogPå fredagseftermiddagen den 27 maj samlades intresserade parter för att diskutera den akuta hemlösheten i Helsingborg. Bakgrund var den årliga hemlöshetskartläggningen som socialförvaltningens stödboendeenhet sammanställer i januari varje år. I år visade den att den akuta hemlösheten var 72 personer, vilket är en ökning med 8 personer. Samtidigt var det bara 11 individer som kvarstod från mätningen 2015, vilket visar på ett konstant inflöde av nya personer.

Vid en närmare analys visade det sig att 8 personer av de 72 befunnit sig i någon form av stödboende under 2015 och alltså gått tillbaka till akut hemlöshet. Samtidigt är alltså 53 individer helt nya i systemet sedan minst två år tillbaka. En förklaring skulle kunna vara att runt 150 personer skriver sig i Helsingborg varje år utan att uppge en fast bostadsadress.

– Det kan finnas andra orsaker till detta än akut hemlöshet, men det vore intressant att forska närmare på sambandet, menar Björn Wäst, chef på stödboendeenheten.

Få frivilligorganisationer

Det var inte många frivilligorganisationer som hade hittat till Jacob Hansens hus, trots att hemlöshetsfrågan engagerar många i insändarspalter och sociala medier. Endast Ria – Hela människan, G7 och Frihamnen (Hemlösas hus) var representerade.

– Det var tråkigt att inte fler kunde komma hit och försöka hitta vägar till samverkan. Vi kan ha olika åsikter om hur saker ska gå till, men vi har ändå samma mål – att minska hemlösheten, menar Björn Wäst.

Därutöver fanns socialnämndens ordförande Ann-Christin Borgman (MP), Marcus Knutagård, forskare från Lunds universitet och representanter från socialförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen på plats.

Socialförvaltningens uppsökande boendehandläggare har gjort hemlöshetsrapporten och vittnade om att det tar tid att bygga förtroende för hos personer med stark misstro mot myndighetskontakter.

Här är en ökad samverkan med frivilligorganisationerna viktig. De församlande diskuterade olika vägar för att stärka samarbetet, från IOP-avtal (idéburet offentligt partnerskap) med frivilligorganisationer som kompletterar stadens verksamhet till peer support. Det senare är före detta hemlösa som hjälper andra att komma tillbaka in i samhället. Genom sin unika erfarenhet och den möjlighet de har att nå fram i nätverket som kanske inte en socialsekreterare har blir de en framgångsrik resurs.

Stor ökning av lägenhetsboenden

Samtidigt som den akuta hemlösheten, med undantag för toppåret 2014 (122 personer), ligger relativt konstant kring 65 till 75 personer har det hänt mycket med socialförvaltningens arbete.

Idag har stödboendeenheten betydligt fler lägenheter och ser ett eget lägenhetsboende som den främsta lösningen för individen. Allra bäst fungerar Bostad först, men det är fortfarande svårt att få loss lägenheter där drogfrihet inte är ett krav för inflyttning. Resultatet för de som bor i Bostad först-lägenheter är dock slående, både i Helsingborg och internationellt. Över 90 procent bor kvar efter två år, när de övertar kontraktet, och under tiden har de förbättrat sin fysiska och psykiska hälsa och sociala situation betydligt.

Nytt förhållningssätt

hemloshetsdialog2

Björn Wäst, chef på socialförvaltningens stödboendeenhet

Nu tittar stödboendeenheten på hur de kan sprida Bostad först-tänkandet till övriga boendeformer. Det innebär i korthet att ändra förhållningssätt från hårda krav och regler till individuell planering och stöd utifrån individens önskemål och förmåga. Tanken är att det ska minska utestängningsmekanismerna där du straffar ut dig från en boendeform och får börja om från det nedersta trappsteget igen.

– Du måste fortfarande följa de lagar och regler som alla andra hyresgäster har, men socialförvaltningen ska sätta in mer stöd för den som behöver det, snarare än straffa någon. Om det behövs ger vi personen mer stöd i boendet, eller flyttar den till en annan boendeform med mer stöd. Då kan vi behålla och vårda relationen till personen, i stället för att riskera att tappa kontakten helt. Nu har vi ett kvarboende på 97,5 procent, mot tidigare 90 procent, menar Björn Wäst.

Björn vill också att de boende själva i mycket högre grad ska bli involverade i utvecklingen av verksamheten. Forskare från Lunds universitet är med och tittar på hur metoderna kan utvecklas vidare och vilken effekt det får. De hämtar inspiration från framgångsrika försök i bland annat Australien och Storbritannien.

Fakta

Antalet boendeplatser i stödboendeenhetens verksamhet har ökat med 167 sedan 2014, fördelat på:

  • 56 träningslägenheter
  • 70 bostadssociala lägenheter
  • 18 bostad först-lägenheter
  • 6 platser på stödboendet Fenix
  • 17 lägenheter på stödboendet Kronan

Samtidigt är det ungefär 30 personer per år som övertar kontraktet på sin lägenhet.

  • Thomas Naujocks

    Visst är alla sociala intentioner bra! Men det faller många människor mellan ramarna (stolarna ), detta ofta pga att privata och regionala psyk. INTE arbetar tillsammans utan emot varandra . Detta har ältats länge både på riks nivå och regional nivå . För att hjälpa måste SIP fungera och ALLA parter måste acceptera formalia formen !! Ofta har en missbrukare eller hemlös en dubbeldiagnos som INTE kan spaltas upp i olika behandlingar utan att förstå sammanhanget. Anhöriga måste få tala och BLI hörda, utan att man alltid gömmer sig bakom sekretess !! Återfall är och får aldrig bli en avslutning av ett ärende. Snarare måste kanske Stödet öka i vissa fall !
    Tack för ordet
    Thomas N RSMH

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *