H22 City Expo: Familjen läser – för en mer jämlik skolstart

Familjen läser är ett projekt för familjer med förskolebarn som är i risk att inte lyckas i grundskolan. Vår invånarreporter Ibrahim El Halabi har besökt en konferens om Familjen läser under H22 City Expo.

Under konferensen den 15 juni på Radisson Blu Metropol Hotel presenteras exempel på lösningar för att barn ska få en bra start i skolan och så småningom ta sig vidare till gymnasiet. Denna presentation låter spännande och lite överraskande i kontrast till det man ofta får höra i ämnet. Familjen läser är ett samarbete mellan Helsingborgs stad, föreningar och studieförbund.

En jämlik skolstart

Först och främst är målet att alla barn ska klara av skolan. Lösningarna som uppkom i konferensen har samma potential som Skolfam, som ger stöd till familjehemsplacerade barn att lyckas i skolan.

Författaren och journalisten Emma Leijnse har följt två klasser under tre år, hela mellanstadietiden, och detta ligger till grund för en bok hon skrivit, ”I en annan klass”. På den ena skolan (”Gustafsborgsskolan”) hade föräldrarna låg utbildningsnivå medan det på den andra skolan (”Claraskolan”) rådde motsatsen; högutbildade föräldrar.

Ekonomisk påverkan

Den första presentationen handlar om skillnaderna i den svenska skolan och presenteras av Emma Leijnse. En undersökning visar att barnens resultat kan bero på socioekonomiska skillnader. Det finns anledningar till att socioekonomiska skillnader påverkar barnens skolresultat. Segregation är en anledning, där familjer med hög inkomst bor i det rika områden medan familjer med låg inkomst bor i förorterna. Då går barnen från dessa familjer i respektive skolor vilket betyder att de rika barnen går i en skola och resten i en annan skola. En till anledningen är att antalet friskolor har ökat.

Barnens perspektiv

En annan orsak till dåliga skolresultat beror på om barnen har högutbildade föräldrar. Lite över 60 procent av barn har högutbildade föräldrar. Men vad betyder det för barnen? Leijnse har intervjuat drygt etthundra barn. Vem hjälper dig med dina läxor? De flesta svarade föräldrarna och eller syskon. Problemet här är då att lågutbildade föräldrar inte kan hjälpa sina barn med läxorna och barnen lyckas inte med skolan. En annan undersökning visar att barn med lågutbildades föräldrar rör sig fysiskt minst, äter ohälsosam mat och är överviktiga.

En enkät från 2016 som utfördes på lärare visar att 67 procent av föräldrar har försökt pressa lärarens arbete så att barnet ska klara av skolan.

Behovsfördelning

Lärarbehörighet är också ett problem eftersom Sverige har dålig behovsfördelning. Detta beror på lön och arbetsvillkor som till exempel antal klasser och arbetstimmar en lärare har. Elever på ”Gustafsborgsskolan” har sämre betyg än eleverna på ”Claraskolan” trots att de följer samma läroplan. Antal svensktalande lärare har också blivit ett problem. Till exempel en skola i Norrköping hade ingen i personalen som talade svenska. I Göteborg är tre av fyra barn efter i språkutvecklingen. Det är också skillnad i omsättningen på lärare.

-Absolut ingenting har ändrats sedan femte klass, inga nya lärare, ingenting, säger Elias, elev på ”Claraskolan”.

-Det är drop in, drop ut, säger Adriana, lärare på ”Gustafsborgsskolan”. Hon menar att lärare väljer att börja på och sluta jobba i skolan hela tiden.

Konsekvenser för lågutbildade människor

Låg utbildning har möjliga konsekvenser för en person, till exempel arbetslöshet, ekonomisk utsatthet, kortare liv utifrån sämre hälsa, lägre tillit och antidemokratiska värderingar. Möjliga konsekvenser för lågutbildade män är att de är i riskzon att rekryteras till gängkriminalitet och terrorism, enligt polisen.

Hur kan man minska skillnaderna i svenska skolor?

Genom att ge särskilt stöd tidigt, att ge extra hjälp till barnen som behöver hjälp och har svårigheter för skolan. Att bli bättre på att fördela pengar och lärare efter behov. Förändra betygssystemet är en annan idé. Ändrat skolval och mycket läsning för barnen. Blandade skolor, så att alla barn oavsett inkomst och socioekonomi ska vara i samma skolor. Fler män i skola och förskola så att de också kan klara sig i samhället.

Frågor och svar

Hur ska man motivera och inspirera elever att klara av skolan?

-Att komma nära föräldrarna och att skapa och förbättra relationer med dem är viktigt, men också extraundervisning och läxhjälp, säger Mercedes Bogdanov, en del av familjen läser som föreläsare.

-Vi måste skapa relationer med föräldrarna och det är viktigt att eleverna kommer till förskolan. Att eleverna ska ha en lärare som tror på dem att de kan klara av skolan. Det är det som är nyckeln, att barnen ska ha en lärare att se upp till, säger Anette Bergmasth, förskolerektor och en del av Familjen läser som föreläsare.

Hur har du upplevt konferensen?

– Jättebra, inspirerande och viktigt att vi kan ha ett annorlunda samhälle ifall vi hjälper redan i början av barnens liv, säger Petra Glans barnbibliotekarie och besökare.

TEXT OCH BILD: IBRAHIM EL HALABI

Bild: Efter Emma Leijnses inledande föreläsning ”I en annan klass” beskrevs bakgrund, genomförande och resultat såhär långt för projektet Familjen läser. Det berättades också om vikten av att vi samverkar på bred front om vi ska kunna påverka barnens möjligheter att lyckas i skolan och här gavs en del exempel. Avslutningsvis föreläste logoped Eva-Kristina Salameh om flerspråkiga barn.