Välkommen till Gemensam utvecklingsgrupp 16 december, med huvudtemat föreningarnas förutsättningar. Hur kan vi samverka mer?

Tid: klockan 13:30-15:30
Plats: Fontänhuset Helsingborg, Norra strandgatan 8

Medverkar gör bland andra Joakim Grina från Sopact. Sopact är en verksamhet vid Lunds universitet som stöttar nya idéer för samhällsutveckling.

Vi ställer oss också frågorna:

• Hur kan vi samverka mer mellan staden och föreningarna i det sociala arbetet?
• Hur kan föreningarna hitta nya vägar att söka finansiering till sin verksamhet?
• Hur ska föreningarna hitta volontärer till verksamheten?

Övrigt på dagordningen

• Invånarreportrar och klarspråk
• H22 – en stadsmässa och en satsning på välfärdsutveckling
• Nytt i föreningarna
• Övriga frågor

Mötet är öppet för alla. Tipsa gärna en vän!

Läs mer om Gemensam utvecklingsgrupp.

Kommande möten

• 20 januari – tema ej klart
• 24 februari – tema ej klart
• 16 mars – tema ej klart
• 20 april – tema ej klart
• 18 maj – tema ej klart

Oändliga möjligheter men också krav, normer och prestationer som kan vara svåra att hantera. Den här filmen handlar om stress under tonårstiden. Vad som händer i kroppen, hur vi känner igen ohälsosam stress och vilken sorts stöd som kan vara till hjälp för en stressad tonåring

Filmer om tonårstidens utmaningar som verktyg i skolan

Filmen om tonårsstress är en av två filmer för föräldrar med tonårsbarn som PART (Preventivt arbete tillsammans) utvecklat tillsammans med verksamheter inom skolan, socialtjänsten och elevhälsan. Filmerna bygger på beprövad erfarenhet och på forskning kopplad till föräldraskapsutbildningar och barns utveckling under tonårstiden. De är framtagna för att ge föräldrar verktyg samt ökad kunskap och förståelse för tonårstiden.
För dig som pedagog och för personal inom elevhälsan kan de här filmerna vara ett redskap för att föra dialog med föräldrar kring hur ni tillsammans kan vara ett stöd för barnen i skolan. Tipsa gärna föräldrar om, och använd, det kompletterande material till filmen som PART tagit fram.

Sammanfattning av filmen

Tonårstiden kan vara en fantastisk tid med fest, kompisar och storslagna framtidsplaner. Men det finns också mycket som kan stressa våra ungdomar under den här tiden i livet. Sökande efter identitet, grupptryck, skolprestationer, normer i samhället och ständig uppkoppling. I den här filmen ska vi titta närmre på stress och på vad du som förälder eller vårdnadshavare kan göra för att stötta din tonåring när hen är stressad. Men först ska vi få några ord om vad stress egentligen är, vad som händer i kroppen när vi känner oss stressade och hur stress påverkar oss.

Hur kan man som föräldrar veta att barnet lider av ohälsosam stress?

Vad är stress? Vad händer i kroppen? Stress är en normal fysiologisk reaktion som är viktig för vår överlevnad. Tidigare i vår utveckling handlade det mycket om att man hamnade i en situation som var hotfull där kroppen behövde mobilisera all kraft och energi för att kämpa emot eller fly. Vi kan fokusera mer, det är egentligen det som är det grundläggande när stressreaktionen drar igång. Det är en positiv sak när det händer i stunden, men det negativa blir om den här stressreaktionen håller i sig och vi inte får vila från den, inte får någon återhämtning. Tecken på att din tonåring kan lida av ohälsosam stress kan vara att hen är rastlös, orolig, irritabel, har svårt att tänka på två saker samtidigt eller har svårt med minnet. Det kan också vara andra saker, som att man får problem med magen. Muskelspänning är också väldigt vanligt i nacke och axlar, men det kan också bli så att man blir väldigt nedstämd. Att man drar sig undan, att man inte vill vara med på sociala saker och umgås med kompisar, eller göra saker som man egentligen tycker är roligt. Så det är en väldigt mångfacetterad bild av vad som kan vara uttryck för ohälsosam stress.

Skolläkare och skolpsykologs tips till föräldrar när det gäller att stötta sina tonåringar att hantera stress:

• Hjälpa att skapa rutiner för mat, sömn och aktiviteter. Motion och fysisk aktivitet minskar stress.
• Var närvarande, inte vara stressad som föräldrar. Ta en paus och var tillsammans med barnet.
• Engagera sig i barnet, hjälp dem att sätta ord på sina upplevelser och känslor.
• Inte grubbla över problemen, konfrontera, berätta om sin känsla och berätta vad man kan göra istället, lära av misstagen.
• Behålla sitt lugn som förälder. För inte över din egen stress på ditt barn.
• Lyssna och prata med barnen om det som stressar dem.

Ungdomarnas tips till föräldrar:

• Heja på tonåringen
• Hjälpa till att strukturera och ge råd om hur man kan få en stressfri vardag
• Fråga nyfiket men kräv inte att man måste svara
• Göra kul grejer med tonåringen
• Lita på tonåringen

Under höstterminen 2019 kommer det även att tillkomma en version av filmen som är textad på arabiska. Håll utkik efter den.

Källa och mer information finner du på hemsidan:

pedagogsajten.familjenhelsingborg.se/stress-under-tonarstiden/

Välkommen att delta i en serie träffar för reflektion och samtal om att ha ett syskon med funktionsnedsättning eller sjukdom.

Att ha en bror eller syster med funktionsnedsättning eller sjukdom kan under uppväxter innebära att man går och bär på mycket som man gärna vill dela med andra i samma sits eller som varit i samma sits. Självhjälpsgruppena är till för att tillsammans dela med sig av sin erfarenhet men även stötta varandra.

• Datum och tid: Första träffen startar 5 februari, klockan.17:00-19:00. Följande träffar sker 24/2 och 25/3 samma tid. Därefter enligt överenskommelse. Gruppen leds först av igångsättare och eftersom är den deltagarstyrd.
• Plats: Nedre Holländaregatan 24

Välkommen med din anmälan till anhorigstod@helsingborg.se eller ring anhörigkonsult Anna Pihlqvist på telefon 042-10 40 44 för vidare information och anmälan.

Bifogad inbjudan

Den 18 december är du som anhörig välkommen till informationsträff för anhöriga. Jessika Andersson är då på plats för att berätta om ett projekt som NSPH startat i år. Projektet går ut på att skapa en guide till dig som anhörig. Guiden ska innehålla knep för hur du tar hand om din egen hälsa då det förekommer att anhöriga till personer med funktionsnedsättning och sjukdom lätt bränner ut sig själva.

• Plats: Träffpunkt söder, Nedre Holländaregatan 24
• Datum och tid: 18 december, klockan. 18:00-19:30
• Anmälan: Välkommen med din anmälan till anhorigstod@helsingborg.se eller ring anhörigkonsult Anna Pihlqvist på telefon 042-10 40 44 för vidare information och anmälan.

Det är kostnadsfritt.

Bifogad inbjudan

Dagens tema är samsjuklighet. Joakim Lindeström är metodstödjare på socialförvaltningen och har genom åren erfarenhet av missbruksvård och socialpsykiatri. Han är idag runt och föreläser om samsjuklighet.

Samsjuklighet är en kombination av psykiatrisk diagnos (sjukdom/funktionsnedsättning, personlighetssyndrom eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning), beroende (alkohol, narkotika, spel, medberoende) och ofta somatisk sjukdom eller skada.

När flera diagnoser kombineras ger det en ökad svårighet till koncentration, anpassning och kan öka impulsivitet vilket i det stora hela leder till ökad stress.

Många av dessa människor lever ofta med skam. Skammen kan man lätt syna i personens förmåga att ofta ljuga. Inte för att vilseleda dig utan för att skydda sig själv för skam.

Vem blir beroende? Svaret är vem som helst.

Hur ska vi bemöta människor med olika typer av diagnoser?

Tips för bemötande:

• Sakta ner och ge tid! En liten sak i taget.
• Skuldbelägg aldrig!
• Visa aldrig egen besvikelse eller frustration (ta det med kollega eller chef).
• Var tydlig (använd inte liknelser eller ironi).
• Var lugn (lågaffektiv) i ditt förhållningssätt, prata lugnt och visa ett avslappnat kroppsspråk.
•  Lova ingenting som du inte kan hålla!

Utöver detta så behövs en mer samordnad vårdinsats till de berörande. Idag går missbruksvården under socialtjänsten och psykiska diagnoser under psykiatrin samt somatiska sjukdomar under vanliga sjukvården. Detta gör det svårt till samarbete kring klient.

Pernilla Kvist berättar om ett uppdrag socialförvaltningen har fått med att jobba för sysselsättning samt för personer med psykisk ohälsa och/eller missbruk. Detta för att skapa trygghet i staden och det offentliga rummet. Många efterlyser ett längre personligt stöd som exempelvis ”Jobb på sikt”. Många behöver ett stöd för att komma upp till ett ”nolläge”, där de kan konkurrera på arbetsmarknaden på rimliga villkor.

Läs alla anteckningar via länken: Anteckningar-gemensamutvecklingsgrupp-18nov19

Har du frågor så kontakta David.bergstrom@helsingborg.se

På söndag är det 1 advent och julmånaden är här. De flitiga på sysselsättningen syr, virkar, klipper, klistrar, smider och målar inför den kommande hantverksmässan som startar den 11 december.

Du är varmt välkommen att ta med dig en kär kollega eller god vän och kika in. De har bakat och bryggt kaffe så för en liten peng kan du köpa fika.

• Plats: Carl Krooks gata 60
• Datum: Onsdagen den 11 december
• Tid: Klockan. 10.00-15.30
• Telefon: 0732 -31 56 20

Inbjudan-PDF: Sysselsättningens Hanteverksmässa

Sysselsättningens hemsida: www.gemensammastaden.helsingborg.se/syssalsattningen/

Temat denna gång var områdesarbete och runt bordet hade vi besök av Arne Gunnarsson från Drottninghög, Nadja Zauojan från Planera Planära och Ivan Kuzhicov från Vorta Drom Adolfsberg.

Arne Gunnarsson berättar om områdesarbetet på Drottninghög, ett så kallat miljonprogramområde. Det finns idag 1100 lägenheter, 3000 boende och 60 fotbollsplaner. Han beskriver vad Drottninghög är och har varit sen det började byggas 1969-1970 och målet är att Drottninghögs invånare ska ha det lika bra som alla andra invånare i Helsingborg. Är man nyfiken på vad som händer på Drottninghög så finns hemsidan drottabladet.se att tillgå.

Nadja jobbar på Planera Plantära som är en fastverksamhet sedan 2015 som drivs utav arbetsmarknadsförvaltningen. Projektet började 2011 med fokus på arbetslöshet. Arbetsförvaltningen, försäkringskassan samt arbetsmarknadsförvaltningen samarbetade då för att driva projektet. På servicekontoret kan du hitta studievägledare, brobyggare, arbetsförmedlare och föreningsstöd. Mer information hittar du på deras websida plantaraplantara.helsingborg.se

Ivan Kuzhicov, Viktoria Bradic och Vanjuska Ivanov berättar om Vorta Droms områdesarbete på Adolfsberg. Samarbetet med socialförvaltningen började för 5 år sedan. Föreningen riktar sig främst till barn som går i skolan och föräldrar som har barn som går i skolan och erbjuder eftermiddagskola och förskoleintrodution. Föreningen driver även projektet Po Drom som är arbetsmarknadsprojekt. Projektet har bidragit till att 17 stycken hittills fått arbete. I lokalen drivs även aktiviteter som Yoga, högtidsfirande och är en samlingsplats för hela området för att komma och vara innovativa. Föreningsarbetet har bidragit till en ökad trygghet i området och större samhörighet. Mer om områdesarbetet hittar du på hemsidan Vortadrom.se/omradesarbete/

Läs alla anteckningar utav hela mötet här: Anteckningar Gemensam Utvecklingsgrupp 21 oktober

Kommande möten

• 18 november, Tema samsjuklighet (missbruk/psykisk ohälsa)
• 16 december, Tema föreningarnas förutsättningar

Vid frågor så mejla David.bergstrom@helsingborg.se

Barn, unga och familj hade verksamhetsdag 10 oktober. Teman var arbetsmiljö och tillit. Vår invånarreporter Allisa tog tillfället i akt att ställa frågor om tillit, relationer och prioriteringar i ärenden.

Anette jobbar som barn- och ungdomsutredare inom socialtjänsten på Barn, unga och familj och under verksamhetsdagen ställde jag några frågor om bland annat tillit, relation och framgång.

Anette prioriterar tilliten högt och ser det som en viktigt grund i en fungerande relation.
– Man kan inte samarbeta utan att bygga ett team. Att vara ärlig och hålla sina ord är viktigt – men samtidigt måste man prioritera.

Att prioritera är någonting som ingår lite i livet anser jag, men ska man verkligen behöva
prioritera bland sina olika ärenden?

Anettes svar gav mig mycket värme men också mycket ångest, hur mycket har egentligen
varje handläggare att göra? Ställde frågan till en del i salen om hur många ärenden som ligger på deras bord just nu och få kunde ge ett svar – men ett svar löd: ”Har cirka 15 nu, så det är rätt lugnt.”

Hur kan det vara rätt lugnt? 15 olika barn och ungdomar med problematik, där det ska finnas
tid och plats för alla – men det ska absolut finnas ork och psyke hos handläggaren.

Ställde frågan om Anette hade någon tanke kring detta, hur ska vi få en förbättring på detta?
Hon var rätt snabb med att svara ”Fler socialsekreterare kanske?” – och det finns nog mycket i det.

Under tiden jag och Anette satt och diskuterade om hur socialtjänsten jobbar blev jag lite irriterad
på mig själv. I så många år jag klankat på soc för deras handlingar – för uteblivna beslut, för
att dom är sena eller bara försvinner och så vidare. Det är ju det som grundat mitt hat emot just
socialtjänsten, för deras handlingar.

Idag ser jag en grund till handlingarna och jag kan se den mörka spiralen som så fort byggs
upp – jag kan inte säga att den försvinner fort, eller överhuvudtaget – jag vet inte, jag känner
fortfarande ett obehag till socialtjänsten.

Jag hatade soc för dom prioriterade mitt missbruk men inte min grund – idag undrar jag vilka av
dom som ens vet att det fanns en grund – en grund till mina handlingar, att jag var trasig inte
kriminell.

Jag såg aldrig grunden till soc handlingar – dom sket kanske inte bara i mig och mina beslut?
Dom kanske räddade min bästa vän ifrån en överdos? Soc är inte onda, bara för få.

Jag frågade Anette ifall hon tyckte grunden eller handlingarna ska vara prio ett.
– Prio ett är att personen ska skyddas, sen är allting individuellt i fallet. Men man kan
inte alltid jobba innanför boxen, återigen får man prioritera.

I flera år har jag haft en insats ifrån socialtjänsten i en annan kommun – med ett stort team runt mig – men över en helg försvann ALLT och jag stod helt ”fri.” Och ska jag vara ärlig – kände jag en större frihet i isoleringen på SIS…

Tycker du allting behöver avslutas så fort?
– Nej verkligen inte, bara för det går bra behöver det inte vara färdigt. Att någon lyckas
betyder inte att vi ska försvinna. Återträffar och dialoger hade varit något att fundera på.

(Text: Allisa Bergstrand)

Fredagen den 15 november, klockan 20:00 bjuder pingstkyrkan och LP Helsingborg in allmänheten till lovsångskväll. Kvällen riktar sig särskilt till socialt utsatta.

Jag träffade en av arrangörerna, Martin Langen, för att få reda på lite mer om denna kväll och vad den innebär för honom.

– Min tanke är att det ska vara en kväll för de socialt utsatta, det kan vara personer som lever med missbruk, psykisk ohälsa eller är ensamma. En speciell kväll för dem att känna gemenskap, få sjunga med i sång och bara vara. Men givetvis är alla välkomna, även fast man inte är troende.

Lovsångskvällen är en kostnadsfri tillställning som anordnas av pingstkyrkan och LP Helsingborg, det kommer spelas musik och det kommer även berättas korta livshistorier.

– Det är en kväll för att ge lite extra kraft och styrka i den annars kanske tuffa vardagen.

När jag frågar Martin varför han valde att arrangera en sådan här kväll svarar han

– Det är för att på något sätt kunna erbjuda människor det som LP och kyrkan har gett mig. Jag vill ha lovsångskväll för att folk ska kunna komma precis som de är, samtidigt som jag på något sätt vill visa dem att vi ser er. Samt att musik är min gåva ifrån Gud, jag vill lovprisa honom och bjuda in människor till en kväll full med kärlek och omtanke.

Martin Langen är 35 år gammal och började tidigt missbruka tunga droger på grund av mobbing i skolan och en instabil hemmasituation och på något sätt kunde han hitta en ny identitet i drogerna och missbruket. Han har missbrukat i stora delar av sitt liv och även levt som hemlös på stadens gator i många år. Men för tre år sedan kom vändningen i hans liv.

Hans drogfria liv började på stadens stödboende Fenix efter ett suicidförsök. Han blev räddad i sista sekund av personalen på boendet. Kort därefter valde han att kasta sina sprutor i en container och gick på sitt allra första NA-möte.

– När jag hade varit drogfri i två år hade jag ordnat ett eget boende och fått kontakt med min familj igen, men jag upplevde att det saknades något. Detta gjorde att jag började söka mig till mina gamla vänner, men till slut kände jag att om detta fortsatte skulle jag ännu en gång förlora allt jag har kämpat för. Jag höll mig drogfri på vita knogar.

Martin gjorde då något han aldrig gjort förut, han satte sig på knä och bad till Gud om hjälp. Efter en stund får han ett samtal av en nära vän som frågar om han ville följa med på gudstjänst vilket Martin gjorde då han var villig att göra allt för att förändra sin situation. Martin gick på en gudstjänst som sedan blev en gång till och en gång till. Han valde då att även gå till LP i både Helsingborg och Landskrona för att träffa människor som gått igenom precis det han själv gått igenom.

– Jag bemöttes hela tiden av kärlek och fick till slut en helt ny kontakt med mig själv. Jag valde då att fortsätta gå på gudstjänst och en gång hände något jag aldrig upplevt och inte heller kan förklara mer än att jag blev uppfylld med en helt fantastisk känsla och blev där och då frälst.

Tidigare har Martin spelat trummor i olika band och turnerat runt om i Europa, idag spelar han trummor på gudstjänsten i Pingstkyrkan Helsingborg men han är även aktiv i LP Helsingborg där han delar ut kaffe och bjuder in till torsdagskvällarna, då LP Helsingborg samlas för att umgås, äta, sjunga och ta del av varandras livshistorier. Han är även aktiv i EFS-kyrkan där han är samtalsledare för ALPHA-kursen samt spelar lovsång.

– Till alla de ute som har det extra kämpigt och känner att livet fallet runt dem vill jag hälsa att det finns hopp och kärlek att få så länge man är villig att ta emot den.

(Text och bild: Sandra Linderos)