Temat denna gång var områdesarbete och runt bordet hade vi besök av Arne Gunnarsson från Drottninghög, Nadja Zauojan från Planera Planära och Ivan Kuzhicov från Vorta Drom Adolfsberg.

Arne Gunnarsson berättar om områdesarbetet på Drottninghög, ett så kallat miljonprogramområde. Det finns idag 1100 lägenheter, 3000 boende och 60 fotbollsplaner. Han beskriver vad Drottninghög är och har varit sen det började byggas 1969-1970 och målet är att Drottninghögs invånare ska ha det lika bra som alla andra invånare i Helsingborg. Är man nyfiken på vad som händer på Drottninghög så finns hemsidan drottabladet.se att tillgå.

Nadja jobbar på Planera Plantära som är en fastverksamhet sedan 2015 som drivs utav arbetsmarknadsförvaltningen. Projektet började 2011 med fokus på arbetslöshet. Arbetsförvaltningen, försäkringskassan samt arbetsmarknadsförvaltningen samarbetade då för att driva projektet. På servicekontoret kan du hitta studievägledare, brobyggare, arbetsförmedlare och föreningsstöd. Mer information hittar du på deras websida plantaraplantara.helsingborg.se

Ivan Kuzhicov, Viktoria Bradic och Vanjuska Ivanov berättar om Vorta Droms områdesarbete på Adolfsberg. Samarbetet med socialförvaltningen började för 5 år sedan. Föreningen riktar sig främst till barn som går i skolan och föräldrar som har barn som går i skolan och erbjuder eftermiddagskola och förskoleintrodution. Föreningen driver även projektet Po Drom som är arbetsmarknadsprojekt. Projektet har bidragit till att 17 stycken hittills fått arbete. I lokalen drivs även aktiviteter som Yoga, högtidsfirande och är en samlingsplats för hela området för att komma och vara innovativa. Föreningsarbetet har bidragit till en ökad trygghet i området och större samhörighet. Mer om områdesarbetet hittar du på hemsidan Vortadrom.se/omradesarbete/

Läs alla anteckningar utav hela mötet här: Anteckningar Gemensam Utvecklingsgrupp 21 oktober

Kommande möten

• 18 november, Tema samsjuklighet (missbruk/psykisk ohälsa)
• 16 december, Tema föreningarnas förutsättningar

Vid frågor så mejla David.bergstrom@helsingborg.se

Barn, unga och familj hade verksamhetsdag 10 oktober. Teman var arbetsmiljö och tillit. Vår invånarreporter Allisa tog tillfället i akt att ställa frågor om tillit, relationer och prioriteringar i ärenden.

Anette jobbar som barn- och ungdomsutredare inom socialtjänsten på Barn, unga och familj och under verksamhetsdagen ställde jag några frågor om bland annat tillit, relation och framgång.

Anette prioriterar tilliten högt och ser det som en viktigt grund i en fungerande relation.
– Man kan inte samarbeta utan att bygga ett team. Att vara ärlig och hålla sina ord är viktigt – men samtidigt måste man prioritera.

Att prioritera är någonting som ingår lite i livet anser jag, men ska man verkligen behöva
prioritera bland sina olika ärenden?

Anettes svar gav mig mycket värme men också mycket ångest, hur mycket har egentligen
varje handläggare att göra? Ställde frågan till en del i salen om hur många ärenden som ligger på deras bord just nu och få kunde ge ett svar – men ett svar löd: ”Har cirka 15 nu, så det är rätt lugnt.”

Hur kan det vara rätt lugnt? 15 olika barn och ungdomar med problematik, där det ska finnas
tid och plats för alla – men det ska absolut finnas ork och psyke hos handläggaren.

Ställde frågan om Anette hade någon tanke kring detta, hur ska vi få en förbättring på detta?
Hon var rätt snabb med att svara ”Fler socialsekreterare kanske?” – och det finns nog mycket i det.

Under tiden jag och Anette satt och diskuterade om hur socialtjänsten jobbar blev jag lite irriterad
på mig själv. I så många år jag klankat på soc för deras handlingar – för uteblivna beslut, för
att dom är sena eller bara försvinner och så vidare. Det är ju det som grundat mitt hat emot just
socialtjänsten, för deras handlingar.

Idag ser jag en grund till handlingarna och jag kan se den mörka spiralen som så fort byggs
upp – jag kan inte säga att den försvinner fort, eller överhuvudtaget – jag vet inte, jag känner
fortfarande ett obehag till socialtjänsten.

Jag hatade soc för dom prioriterade mitt missbruk men inte min grund – idag undrar jag vilka av
dom som ens vet att det fanns en grund – en grund till mina handlingar, att jag var trasig inte
kriminell.

Jag såg aldrig grunden till soc handlingar – dom sket kanske inte bara i mig och mina beslut?
Dom kanske räddade min bästa vän ifrån en överdos? Soc är inte onda, bara för få.

Jag frågade Anette ifall hon tyckte grunden eller handlingarna ska vara prio ett.
– Prio ett är att personen ska skyddas, sen är allting individuellt i fallet. Men man kan
inte alltid jobba innanför boxen, återigen får man prioritera.

I flera år har jag haft en insats ifrån socialtjänsten i en annan kommun – med ett stort team runt mig – men över en helg försvann ALLT och jag stod helt ”fri.” Och ska jag vara ärlig – kände jag en större frihet i isoleringen på SIS…

Tycker du allting behöver avslutas så fort?
– Nej verkligen inte, bara för det går bra behöver det inte vara färdigt. Att någon lyckas
betyder inte att vi ska försvinna. Återträffar och dialoger hade varit något att fundera på.

(Text: Allisa Bergstrand)

Fredagen den 15 november, klockan 20:00 bjuder pingstkyrkan och LP Helsingborg in allmänheten till lovsångskväll. Kvällen riktar sig särskilt till socialt utsatta.

Jag träffade en av arrangörerna, Martin Langen, för att få reda på lite mer om denna kväll och vad den innebär för honom.

– Min tanke är att det ska vara en kväll för de socialt utsatta, det kan vara personer som lever med missbruk, psykisk ohälsa eller är ensamma. En speciell kväll för dem att känna gemenskap, få sjunga med i sång och bara vara. Men givetvis är alla välkomna, även fast man inte är troende.

Lovsångskvällen är en kostnadsfri tillställning som anordnas av pingstkyrkan och LP Helsingborg, det kommer spelas musik och det kommer även berättas korta livshistorier.

– Det är en kväll för att ge lite extra kraft och styrka i den annars kanske tuffa vardagen.

När jag frågar Martin varför han valde att arrangera en sådan här kväll svarar han

– Det är för att på något sätt kunna erbjuda människor det som LP och kyrkan har gett mig. Jag vill ha lovsångskväll för att folk ska kunna komma precis som de är, samtidigt som jag på något sätt vill visa dem att vi ser er. Samt att musik är min gåva ifrån Gud, jag vill lovprisa honom och bjuda in människor till en kväll full med kärlek och omtanke.

Martin Langen är 35 år gammal och började tidigt missbruka tunga droger på grund av mobbing i skolan och en instabil hemmasituation och på något sätt kunde han hitta en ny identitet i drogerna och missbruket. Han har missbrukat i stora delar av sitt liv och även levt som hemlös på stadens gator i många år. Men för tre år sedan kom vändningen i hans liv.

Hans drogfria liv började på stadens stödboende Fenix efter ett suicidförsök. Han blev räddad i sista sekund av personalen på boendet. Kort därefter valde han att kasta sina sprutor i en container och gick på sitt allra första NA-möte.

– När jag hade varit drogfri i två år hade jag ordnat ett eget boende och fått kontakt med min familj igen, men jag upplevde att det saknades något. Detta gjorde att jag började söka mig till mina gamla vänner, men till slut kände jag att om detta fortsatte skulle jag ännu en gång förlora allt jag har kämpat för. Jag höll mig drogfri på vita knogar.

Martin gjorde då något han aldrig gjort förut, han satte sig på knä och bad till Gud om hjälp. Efter en stund får han ett samtal av en nära vän som frågar om han ville följa med på gudstjänst vilket Martin gjorde då han var villig att göra allt för att förändra sin situation. Martin gick på en gudstjänst som sedan blev en gång till och en gång till. Han valde då att även gå till LP i både Helsingborg och Landskrona för att träffa människor som gått igenom precis det han själv gått igenom.

– Jag bemöttes hela tiden av kärlek och fick till slut en helt ny kontakt med mig själv. Jag valde då att fortsätta gå på gudstjänst och en gång hände något jag aldrig upplevt och inte heller kan förklara mer än att jag blev uppfylld med en helt fantastisk känsla och blev där och då frälst.

Tidigare har Martin spelat trummor i olika band och turnerat runt om i Europa, idag spelar han trummor på gudstjänsten i Pingstkyrkan Helsingborg men han är även aktiv i LP Helsingborg där han delar ut kaffe och bjuder in till torsdagskvällarna, då LP Helsingborg samlas för att umgås, äta, sjunga och ta del av varandras livshistorier. Han är även aktiv i EFS-kyrkan där han är samtalsledare för ALPHA-kursen samt spelar lovsång.

– Till alla de ute som har det extra kämpigt och känner att livet fallet runt dem vill jag hälsa att det finns hopp och kärlek att få så länge man är villig att ta emot den.

(Text och bild: Sandra Linderos)

Söndagen den 3 november var den första av många frukostserveringar som Pingstkyrkan kommer hålla på söndagar 8:00-10:00, så länge det finns ett behov bland stadens hemlösa och socialt utsatta.

Klockan är 8:00 och dörrarna till LP Cornerstones lokal på Gåsebäcksvägen 10 öppnas upp för en värmande och god frukostservering åt stadens hemlösa och socialt utsatta. En söndagsfrukost som för många av oss är en självklarhet, något vi nästan tar för givet men som samtidigt är något som tidigare inte funnits för många andra i staden.

Jag pratar med initiativtagaren till denna frukost, Renée Dahl och ställer frågan var idén kom ifrån.
– Genom undersökningar av vad det finns för möjligheter för dessa människor idag. Jag har besökt Hemlösas hus, Värmestugan och Ria och fick då reda på att det inte finns ett enda ställe i Helsingborg som erbjuder frukost och en varm plats på just söndagar.

Renée tog sedan sin idé till pastor Gustaf Nyström, som i sin tur tog det med församlingsledningen som även de tyckte detta var en fantastisk idé och här står vi idag.

Det var ett välfyllt frukostbord med många variationer som välkomnande frukostgästerna och alla kunde äta sig mätta och belåtna, sitta en stund och samtala samt värma sig en stund.

När Renée får frågan hur gästerna kände för den första frukosten svara hon med ett leende.
– En stor tacksamhet och glädje. Vi kommer fortsätta med frukost servering så länge vi ser och upplever att det finns ett behov.

Vid vidare samtal kommer det även fram från gästerna att de upplever att staden saknar någon form av boende eller härbärge där alla är välkomna. Staden erbjuder idag Fenix, men där är det väldigt svårt att få plats då de endast erbjuder sex biståndslösa platser.

Renée har tidigare levt med missbruk, hemlöshet och socialt utsatthet och vet exakt hur det känns att vara utanför i samhället, och kanske är därför hon brinner lite extra för denna typ av arbete. Ett annat arbete som Renée håller i för just socialt utsatt är LP Helsingborg som också håller öppet i samma lokal på torsdagar mellan 18:00-20:00.

– LP pingstkyrkan Helsingborg är en härlig gemenskap för alla som lever eller har levt med någon form av socialt utanförskap. Här äter vi gemensamt, sjunger, lyssnar på livshistorier och bara umgås med varandra. Här möts alla av kärlek och glädje.

(Text och bild: Sandra Lindeos)

Varför finns det inte fler biståndslösa platser?

Björn Wäst, stadens hemlöshetsstrateg, svarar:

– Staden har valt att inte ha ett härbärge då det finns tydliga inlåsningseffekter med den typen av boende. Fenix har sex biståndslösa platser för målgruppen som kan sökas vid akuta situationer. Att få hjälp med boende genom staden är ett individuellt biståndsbeslut som grundar sig på den enskildes behov och egna förutsättningar att ordna sin boendesituation. Det är därför viktigt att alla som arbetar med målgruppen motiverar den enskilde till att i god tid ansöka om boende. Socialförvaltningen har en krisplan för att hantera hastig köld, snöstorm eller andra oförutsedda händelser och som kan aktiveras över dagen. När detta är aktuellt informeras stadens samverkansparters.

En längre intervju med Björn Wäst om hemlöshetsarbetet inför vintern kommer inom kort.

Temat för Gemensam utvecklingsgrupp 18 november är samsjuklighet (missbruk/psykisk ohälsa).

Vi får besök av Joakim Linderström, föreläsare, författare och stödpedagog på socialpsykiatrin och Björn Wäst, hemlöshetsstrateg.

Tid: måndagen den 18 november, klockan 13:30-15:30
Plats: Fontänhuset Helsingborg, Norra strandgatan 8

Övrigt på dagordningen

• Sysselsättning för socialförvaltningens målgrupper
• OmMej – app testas för unga i kontakt med socialförvaltningen
• Invånarreportrar och klarspråk
• H22 – en stadsmässa och en satsning på välfärdsutveckling
• Nytt i föreningarna
• Övriga frågor

Mötet är öppet för alla. Tipsa gärna en vän!

Läs mer om Gemensam utvecklingsgrupp.

Kommande möten

16 december – tema föreningarnas förutsättningar

Ibland blir det inte alltid som vi tänkt oss. När en nära och kär drabbas av en sjukdom eller funktionsnedsättning och helt plötsligt blir ekonomin lidande och kanske måste du ha huvudansvaret eller så kanske en utomstående ska finnas där för stöd och hjälp. Vilka kontaktar man? Vart får man hjälp och vad ska man tänka på?

Budget och skuldrådgivare kommer till vår informationsträff för att ge tips och råd om hushållsekonomin och budget. De tar även upp vilka rättigheter man har som konsument samt svarar på era frågor.

• Plats: Stadsbyggnadskontoret, järnvägsgatan 22, plan 1
• Tid och Datum: 6 november, klockan 13.30 – 15.00
• Anmälan: Anmäl dig via mejladress anhorigstod@helsingborg.se eller ring 042-10 40 44

Vid klockan 15.00 avrundar dem som vill med en gemensam fika. Det finns möjlighet att köpa fika i caféet till självkostnadspris.

Varmt Välkomna!

PDF – Inbjudan till träff

Varmt välkomna till en föreläsning av Anneli och Andreas Jäderholm, mor och son. Andreas var bara 6 år när hans mamma gick ut genom dörren utan varken strumpor och skor för att finna den nya tidens messias.

Anneli berättar om hur det är att leva med en psykossjukdom och Andreas berättar om hur det är att vara anhörig.

Plats: Idé A Drottninghög, blåkullagatan 5

Datum och tid: Onsdagen 13 november, Klockan 18.00-20.00

Du anmäler att du kommer till mejladress: anhorigstod@helsingborg.se/ 042 – 50 00

Inbjudan – PDF

Inge ”Blacky” Moström bjuder allmänheten till en unik konstvernissage den 24 oktober på Bredgatan.

Många känner kanske igen Inge som en av stadens mindre lyckligt lottade, men idag är han en av dem som har lyckats ordna livet till det bättre och nu vill han visa upp sin alldeles unika glaskonst.

Idén började på kåken för många år sedan där han arbetade i köket.

– Jag såg de olikfärgade glasen och hur unik färgblandningen blev när de hade gått sönder och tänkte att detta kan jag göra något vackert utav.

Inge är född konstnär, han har alltid haft ett öga för att skapa och gjort många vackra kreationer under åren, allt från utsmyckning av pipor och askar och nu dessa vackra glastavlor.

Inges liv började på 50-talet i Norrland och har sedan tidig ålder kantats med missbruk, fängelsevistelser och hemlöshet. När jag frågar hur det kom sig att Inge landade i Helsingborg skrattar han till.

– När jag muckade från Malmökåken 1997 skulle jag ta tåget och hade bara pengar till Helsingborgs central.

Livet har alltid gått i ett högt tempo, men för ett år sedan fick han en lägenhet via kommunens stödboenden och det var då han verkligen kunde ägna sin tid fullt ut till sina konstverk. Att krossa glas på balkongen både hörs och kan ta timmar.

– Jag får tacka vägarbetarna när de börjar jobba på dagarna för då har jag också kunnat arbeta utan att störa grannarna, säger Inge med glimten i ögat.

Den huvudsakliga orsaken till att Inge idag väljer att ställa ut sin konst är att många av hans vänner sagt till honom att allmänheten borde få se denna.

– Sedan vill jag också, på mitt sätt, försöka ta bort fördomar som många har idag gentemot stadens narkomaner och hemlösa.

På torsdag den 24 oktober mellan klockan 14:30-18:30 är alla välkomna precis som de är till denna unika vernissage. Vernissagen hålls på Bredgatan 17 på våning 5. Det kommer bjudas på lättare tilltugg och dryck. Konstverken kommer att kunna köpas vid intresse.

Har du glas, glasflaskor eller liknande hemma som du tänkt kasta får du gärna ta en promenad till vernissagen och lämna så att denna konstnär kan fortsätta att skapa.

(Text och foto: Sandra Linderos)

Studien består av dialoger i nätverket, forskning, reflektion, analys och samtal med 90 ungdomar i årskurs 9 i Helsingborg. Studien är gjord utifrån det positiva synsättet "vi tror på ungdomarnas förmågor".

I flera internationella mätningar återfinner vi Sverige som ett av de länder som man trivs bäst av att växa upp i. Vi möts senare av en mediebild och rapporter som berättar att vi har flest ungdomar med psykisk ohälsa i Europa. Hur kan detta komma sig? Stämmer det?

90 ungdomar i Helsingborgs skolor i årskurs 9 fick besvara en enkät och i enkäten ville man få fram svar på frågorna ”Hur ser ni på psykisk ohälsa?” och ”Har vi uppfattat er rätt i statistiken?” Man ville även få svar på om ungdomar verkligen ser så dystert på sin framtid och sina förmågor att utvecklas och om sociala medier påverkar ungdomar negativt?

Svaren man fick var att ungdomar mådde rätt så bra och såg positivt på sin framtid och tyckte de hade goda förutsättningar att utvecklas och lyckas. Sociala medier var något som pushade för den positiva bilden och gav inte så negativ påverkan som vi vuxna gärna vill tro.

Part står för Preventivt arbete tillsammans.

För att ta del av hela artikeln så finns den att läsa här nedan:

Ungdomars psykiska hälsa i Helsingborg och Landskrona