Inte så lökigt med Löken
Lokala överenskommelsen i Helsingborg, kallad Löken, bjöd in till samverkanskonferens på Tryckeriet om trender för engagemang och civilsamhälle. Vår invånarreporter Caroline Åberg var där.
Styrgruppen för Löken representerades av ordförande Ulf Andersson (Idrottsmuséet), som berättade att de bland annat har haft öppet hus två gånger i år, för att svara på föreningarnas frågor.
Rapporten som Torberger beskriver är gjord tillsammans med bland andra Helsingborgs stad och kyrkans biståndspersonal. Vad är det som händer med det framtida engagemanget och civilsamhället i forskningen? De har frågat 1 000 personer om olika saker angående engagemang och föreningsliv.
4,1 miljoner personer arbetar ideellt i den idéburna sektorn i någon form och det är 50 procent av alla individer från 16 år och uppåt. Det motsvarar 735 miljoner arbetade timmar på ett år och 3,2 procent av BNP. 60 000 personer i Helsingborg är ideellt engagerade och det blir 10,3 miljoner arbetade timmar och motsvarar 2,3 miljoner kronor i lönearbete. Detta är en oerhört viktig resurs för kommunerna.
Ingen kris – men ett generationsskifte
Det sker en förändring i och med att babyboomers, som är födda 1945-1964, nu lämnar föreningslivet och ska lämna över till en ny generation som inte verkar lika intresserade av just ideella organisationer.
Även de som föddes i slutet av 1960-talet spelar en avgörande roll för föreningarna idag, men nya generationer lyser med sin frånvaro. Vad vill dessa ungdomar eller unga vuxna göra i stället? Problemet är också att familjer fått bättre ekonomi och därför hellre väljer att köpa tjänster till sina barn för att utöva till exempel sport än att engagera sig ideellt.
Trösklar för engagemang
Det finns trösklar för engagemang som riskerar att växa och där spelar personliga relationer en viktig roll. Gapet mellan rika och fattiga ökar och unga har mindre kunskap. Detta då dels främst som civilkapital (en mix av självbild, ideal, kunskaper och kultur att engagera sig) eller socialt kapital (kontaktnät) och dels att förstå hur en förening fungerar.
Det är också så att de äldre känner högre tillit till föreningar och det man uträttar där. Lever man med en partner i en familj känner man också mer tillit medan de som är utsatta och med dålig hälsa känner lägre tilltro eller tillit. 40-50 procent av de unga anser att man inte kan vara nog så försiktig med andra människor. Det råder med andra ord en viss oro bland de unga i dagens samhälle.
Föreningarna bör utforska och utreda de tekniska möjligheterna, som kan underlätta demokrati och minimera det administrativa arbetet. AI-lösningar som ChatGPT är ett nytt sätt att använda tekniken på.
Engagemanget i stort står sig väldigt väl, som exempel nämns Hej Främling!, som välkomnar invandrare i det svenska samhället genom gemensamma aktiviteter. De har en digital sida som utgör en katalysator mellan utförare av aktiviteter och deltagare, det vill säga det ger resultat på en gång.
Det är viktigt med relevans. Sedan att våga leda, lyhördhet, att lita på den ibland långsamma demokratiprocessen och att ge unga utrymme att leda processer.
Risk med ökade krav
En risk är att ökade krav från det offentliga för att samverka och få bidrag leder till en professionalisering av föreningslivet – men är det önskvärt?
Frågan man ställer sig i rapporten är: hur utbildar vi ungdomar i hur en förening fungerar? Här har vi i workshopen en idé om att skolan kan hjälpa till och föra in ideellt arbete i undervisningen i exempelvis samhällskunskap.
Personliga relationer är viktigare nu än någonsin – att känna personer omkring sig som kan vägleda i det ideella arbetet.
En trend är att näringslivet engagerar sig alltmer i föreningslivet. Filantropi kallas det när rika människor gör mer för välgörenheten. Detta är ett intressant område att fundera över, utan att bidragsgivare får för mycket inflytande. Det gäller att hitta balansen för att se vad pengarna går till.
På frågan om vad ungdomar vill göra i framtiden svarar de flesta att de vill leda andra, men att det då handlar om att bli företagsledare. Varför då inte börja i en lokal förening och prova vingarna? En av grundbultarna i rapporten handlat just om att våga leda. Vi hoppas ungdomarna lyssnar på detta.
TEXT OCH BILD: CAROLINE ÅBERG