Inventering av psykisk funktionsnedsättning
Socialförvaltningen har gjort en omfattande inventering av behov av insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning. Du kan läsa rapporten här (pdf).
Totalt kom det in 1193 enkätsvar om unika personer i målgruppen.
Behov av hjälp i vardagen
Bland de behov som angavs fanns bland annat: meningsfull sysselsättning, hjälp med formella kontakter, hjälp att ta och ge information, hjälp att lösa vardagsproblem, hjälp att hantera ekonomi, hjälp att handla, laga mat, städa, tvätta och sköta mediciner.
Prioriterade områden
I en uppföljande workshop identifierades tre prioriterade områden att jobba vidare med och förslag på åtgärder.
Samverkan
Inventeringen visade att lite mer än hälften av brukarna haft kontakt med både socialtjänst och psykiatri senaste 12 månaderna och att mer än var tionde respondent inte visste om det fanns någon samverkan. Samordnad individuell plan SIP hade upprättats/höll på att upprättas i samarbete mellan kommun och landsting för en femtedel av brukarna.
Det måste finnas någon som ansvarar för att ta reda på vad personen vill och som har det övergripande ansvaret, en Case Manager, IPS-coach eller kontaktperson. Vi måste få fler att arbeta och förstå vikten av en SIP, som är lagstadgad och som utgår från klientens behov där alla bidrar med det de kan från sin verksamhet. På så sätt utgår vi från individens vilja och samlas runt dennes mål. Vi behöver mer kunskap om upplevd egenmakt och delat beslutsfattande. Vi behöver skapa respekt för varandras yrkesroller och sträva mot en gemensam värdegrund, förhållningssätt, kunskap, respekt och bemötande mot individen. Vi måste bli bättre på tydlig kommunikation i samverkan med professionen och med individen i fokus.
Barnperspektiv
Kartläggningen visade att drygt var sjunde brukare hade egna hemmaboende barn. Det fanns minst 318 barn som bodde med en vuxen som tillhörde målgruppen. I dagsläget är det svårt att ta fram information om hur brukaren och dess barn påverkas i sin vardag.
Först och främst behövs en kartläggning av identifierade familjer i inventeringen och att ett barnperspektiv är självklar i all samverkan och samarbete. Det man lyfte fram var bland annat det måste till mer kunskap om olika metoder för att både stödja barnet i olika stödverksamheter och brukaren genom till exempel föräldrautbildning. Men också samverkan med skolan, BVC och barn & ungdomsverksamheten inom socialtjänsten. Vi behöver mer kunskap om dessa familjers behov och vad respektive organisation står för. Vi vet att barnen finns men ser inte alltid dem.
Meningsfull sysselsättning
Enligt inventeringen hade drygt två tredjedelar av brukarna inte haft någon form av sysselsättning eller arbete senaste 12 månaderna. Bara var tionde brukare hade bedömts stå till arbetsmarknadens förfogande. Man saknade kunskap i hälften av svaren om brukaren deltog i en organiserad aktiv fritid. Drygt hälften av brukarna hade sin huvudsakliga försörjning från arbetsmarknadsförvaltningen i form av försörjningsstöd och var tredje från försäkringskassan i form av sjuk- eller aktivitetsersättning.
Sysselsättning måste utgå från individens egna önskemål och anpassade efter dennes behov. Framför allt har socialtjänsten ett ansvar för att möjliggöra sysselsättning. Förslag på vad behövs är att utöka IPS-verksamheten (arbetslivsinriktad rehabilitering genom individuell placering och stöd), skapa sociala företag, öka samverkan med föreningslivet och använda befintliga strukturer i samhället som arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Möjliga hinder fördetta kan vara att detta prioriteras lågt, till exempel i förhållande till bostad och försörjning inom socialtjänsten.
Om inventeringen
Medverkande i inventeringen var från Helsingborg stad: socialförvaltningen,
vård- och omsorgsförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen (tidigare utvecklingsnämnden); från Region Skåne Helsingborg: vuxenpsykiatrin, Södermottagningen, rättspsykiatrin och vuxenhabiliteringen; samt kriminalvården.
Inventeringen genomfördes från april till september 2014.