Du är välkommen till Gemensam utvecklingsgrupp den 16 mars som kommer att ha temat stöd för ungdomar att komma ut i arbete. Medverkar gör bland annat stadens Smart väg och arbetsförmedlingens Ung framtid.

Birgitta Persson från Smart väg berättar om hur de jobbar med stöd till ungdomar mellan 16 och 20 år att hitta en väg ut i studier och arbete.

George Aurelsson från arbetsförmedlingen berättar om projektet Ung framtid 2.0.

Tid: måndagen den 16 mars, klockan 13:30-15:30

Plats: Fontänhuset Helsingborg (Norra strandgatan 8)

Övrigt på dagordningen

• H22 – så kan du engagera dig som förening eller enskild invånare
• Nytt i föreningarna
• Övriga frågor

Mötet är öppet för alla. Tipsa gärna en vän!

Kommande möten

• 20 april – case management (vård- och stödsamordnare)
• 11 maj – framtidens kultur i Helsingborg
• 25 maj/1 juni – vårdens rutiner för receptbelagda mediciner (ej klart)

Gemensam utvecklingsgrupp är ett nätverk för personer med intresse för sociala frågor, samverkan, delaktighet och utveckling i Helsingborg. Vi som bjuder in är socialförvaltningen i samverkan med Fontänhuset Helsingborg. Mer om Gemensam utvecklingsgrupp.

Veckans tema var sysselsättning och gästades av Gabriella Sundberg från pingstkyrkans second hand och Magnus Nilvér från arbetsmarknadsförvaltningens näringslivs- och matchningsenhet.

Gabriella Sundberg som är verksamhetschef på pingstkyrkans second hand berättade lite om hur de jobbar med en arbetsrehabiliterande arbetsmiljö. I butikerna jobbar personer som har varit långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa. Det handlar om allt från några timmars sysselsättning till arbetsträning och OSA-anställningar. Alla gör det de kan och det de orkar och bidrar alla på något sätt. De jobbar även med att förbereda dem som ska vidare ut i arbetslivet med arbetslivserfarenhet. Detta ska vara skjutsen ut.

Magnus Nilver från arbetsmarknadsförvaltningens näringslivs- och matchningsenhet berättade om hur de inkluderar socialt ansvarstagande vid upphandlingar. Det handlar om att företag som staden anlitar för att köpa in varor eller tjänster får erbjudandet att också skapa platser för arbetsträning. Man hjälper och ger stöd till människor ut i arbetslivet och studier och ungefär 330 personer har fått praktik eller anställning den här vägen. Det har inte gått bra för alla. Vi i staden behöver lära oss om hur vi tar om hand om dem som kommer ut i sysselsättning, men som behöver fortsatt stöd.

Pernilla Kvist och Björn Wäst har i uppdrag att undersöka hur vi kan skapa sysselsättning för socialförvaltningens målgrupper med missbruk och/eller psykisk ohälsa, tillsammans med andra förvaltningar i staden och frivilligorganisationer. De har mött olika syn på vad som behövs, några vill ha ett riktigt jobb med lön, andra bara en trygg praktik utan krav, men där de känner sig delaktiga och behövda. Alla känner att de behöver fortsatt stöd då många är sjukskrivna eller förtidspensionerade utifrån missbruk.

Det finns många föreningar som vill hjälpa till men vet inte hur.

H22 är en stadsmässa som Helsingborgs stad kommer att arrangera under 35 dagar 2022 mellan 30 maj till 5 juli. Det är också en satsning på nya välfärdslösningar, där varje förvaltning har fått pengar särskilt avsatta för att jobba med nyskapande. Tanken är att nya lösningar både ska kunna visas upp och testas under mässan. Det kan handla om allt från digitala lösningar till avlopp och avfallshantering till socialt arbete för att bryta ensamhet, främja sammanbildning av olika slag och skapa meningsfull sysselsättning. Nu vill staden samarbeta med invånare och föreningar för att komma igång med arbetet. Som invånare eller förening kan du engagera dig på tre olika sätt:

•  Som medskapare om du ha en idé du vill genomföra i samverkan med staden.
•  Som testperson för nya idéer.
•  Som guide eller ambassadör under själva stadsmässan.

Du kan också ingå i socialförvaltningens H22-grupp om du vill jobba specifikt med sociala frågor. Kontakta david.bergstrom@helsingborg.se för att anmäla intresse.

Läs alla anteckningar från mötet: Minnesanteckningar 24 februari PDF

Kommande möten

• 16 mars – stöd för unga att få arbete (Smart väg och Ung framtid)
• 20 april – case management (vård- och stödsamordnare)?
• 18 maj – tema ej klart

Den 27 februari var det vernissage för Bostad först muralmålning i socialförvaltningens lokaler på Bredgatan. Linus Nykvist skriver om projektet och invigningen.

Det är boende i Bostad först som är grundarna till den fina målningen som kan ses på en av väggarna i väntrummet på Bredgatan 19. De boende har fått skriva ner vad en lägenhet betyder för just dem, sen har de under ett flertal träffar diskuterat och knepat och knåpat med post it-lappar med ord och citat.

Konstnären Suzanne Andersson från Landskrona har varit med från början och till slut hade hon skissat fram två olika förslag, där dom flesta nog var eniga om det ena.

Ett trettiotal personer kom under vernissagen där det bjöds på ”skumpa” och snacks. Det var tyvärr inte alla som målat som kunde komma men de som var där fick berätta lite om sig och vad en Bostad först-lägenhet betyder.

Jan Ström från Sveriges stadsmission och Jessica Nordenvall, verksamhetschef på socialförvaltningen, pratade om vikten hur viktigt det faktiskt är med Bostad först. Det är först efter man fått lägenhet som man kan ta tag i allt det ”jobbiga”.

(Text: Linus Nykvist)

Från minglet

Anki Sörensen berättade om sin egen bakgrund, från struliga tonår via missbruk och hemlöshet till arbete på stödboendet Carnot och studier till behandlingsassistent. Hon fick också krama om sin första socialsekreterare, Gunilla Nilsson.

.

Klink och klunk vid Öresund

Vi dricker bira ner vid sundet, se där seglar en liten and nu vi tar en tår på tand.
Se där klinkar ölkärror med turister som skyndar förbi med lite skamsen blick. Medan vi hinkar bira ner vid sundet i godan lag efter egna behag.
Tiden gick och vi med den, idag de flesta kamrater till de sälla jaktmarker färdats.
Några är kvar, andra har fått en chans till i livets karusell och jag är en av många som fått lyckan av att vara en bostad förstare och hjälp till ett bättre liv.

(Dikt av Eva Henriksson)

Socialförvaltningen har under ett år testat en e-tjänst där invånarna ska kunna logga in och se sina ärenden. Det har varit svårt att hitta personer som vill testa tjänsten.

Under perioden september 2018-september 2019 var Socialförvaltningen i Helsingborg testkommun för Tietos nya e-tjänst Medborgartjänst Visa Vuxna.

Genom att erbjuda en digital medborgartjänst skulle våra brukare själva ha möjlighet att följa sitt ärende och ta del av sin dokumentation. Vår hypotes var att tjänsten skulle kunna ge förutsättningar för ökad delaktighet, samt möjligheter för användarna att bli mer aktiva i sin utredning och insats.

Testperioden har dock varit kantad av flera utmaningar. Dels var tjänsten inte utformad enligt ärendeprocessen inom vuxen, inloggningen till tjänsten visade sig vara svår för vår målgrupp och det var även svårt att hitta personer som var villiga att testa tjänsten.

Rapport test av medborgartjänst (pdf)

Den 24 februari har vi tema sysselsättning och arbetsträning på Gemensam utvecklingsgrupp.

Magnus Nilvér från arbetsmarknadsförvaltningens näringslivs- och matchningsenhet berättar om hur de jobbar med att skapa arbetsträningsplatser genom stadens upphandlingar. Gabriella Sundberg från Pingstkyrkans second hand-butik berättar om hur de jobbar med olika nivåer av sysselsättning. Pernilla Kvist och Björn Wäst rapporterar om arbetet med sysselsättning för socialförvaltningens målgrupper.

Tid: måndagen den 24 februari, klockan 13:30-15:30

Plats: Fontänhuset Helsingborg (Norra strandgatan 8)

Övrigt på dagordningen

• H22 – så kan du engagera dig som förening eller enskild invånare
• Nytt i föreningarna
• Övriga frågor

Mötet är öppet för alla. Tipsa gärna en vän!

Kommande möten

• 16 mars – stöd för unga att få arbete
• 20 april – tema ej klart
• 18 maj – tema ej klart

Skicka gärna förslag på teman till david.bergstrom@helsingborg.se.

Gemensam utvecklingsgrupp är ett nätverk för personer med intresse för sociala frågor, samverkan, delaktighet och utveckling i Helsingborg. Vi som bjuder in är socialförvaltningen i samverkan med Fontänhuset Helsingborg. Mer om Gemensam utvecklingsgrupp.

Fontänhuset Helsingborg har blivit utbildningshus för en digital plattform som ska stärka medlemmarnas digitala kunskap och föra Sveriges fontänhus närmare varandra.

Fontänhuset Helsingborg är utbildningshus i Digi-Inklusion, en ny digital plattform, och fontänhus från hela Sverige skickar var sitt team att utbildas i Helsingborg. 

Syftet med projektet är att de 13 fontänhusen i Sverige gemensamt arbetar fram en digital mötesplats för att stärka fontänhusens medlemmars kunskap och möjligheter att delta i den digitala delen av samhället, som blir allt större. Förhoppningen är att medlemmarna därigenom har större möjligheter att komma ut i arbetsliv eller studier genom att behärska de digitala verktyg som ofta krävs.

Vidare är syftet att skapa nya kommunikationsvägar och samverkansmöjligheter mellan de 13 fontänhusen, så att medlemmarna kan få bättre möjligheter att återgå till eller komma ut på arbetsmarknaden eller i studier.

– För oss betyder detta oändliga möjligheter till att bredda vår arbetsinriktade dag med ett större utbud av arbetsrehabiliterande uppgifter. Vi administrerar allt från logistik kring boende och utbildningsmaterial till att vara utbildare. Vi utbildar i plattformarna Webex team och Webex meeting. Detta kommer att leda till kostnadseffektiva och klimatsmarta träffar och utbildningar inom fontänhusorganisationen, berättar klubbhuschefen Marianne Larsen.

Projekt Digi-Inklusion är ett treårsprojekt skapat av SFR (Sveriges Fontänhus riksförbund) och medfinansierat av ESF (Europeiska socialfonden). Projektet beforskas av följeforskare från Högskolan i Borås och Lunds universitet.

Fontänhusen i Sverige är en psykosocial modell för arbetsrehabilitering som vänder sig till personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa.

Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag. Gemensam utvecklingsgrupp träffades den 20 januari och pratade om vad skillnaden kommer att vara och varför barnkonventionen behöver bli lag.

Sverige godkände barnkonventionen redan år 1990. Barnkonventionen består av sammanlagt 54 artiklar, 42 av dessa är rättsliga och 12 artiklar beskriver hur stater ska arbeta med barnkonventionen. Tidigare har man handplockat några artiklar som man valt att agera från. Idag ska alla artiklar noggrant granskas och följas. Huvudsyftet är att lyfta rättigheter som barn har och ändra inställning. Barn är kompetenta och självständiga individer, de har lika stor rätt till talan och deras talan ska man lyssna till, med andra ord så ska vi visa barnen respekt.

Hos socialtjänsten ökar kraven på att kunna alla artiklar och tillämpa dem i arbetet, det räcker inte att bara känna till konventionen.

Therese Lundin och Hanna Burnesson från Part (Preventivt Arbete Tillsammans) berättade om två projekt om hälsa och delaktighet för barn och ungdomar. Projektet GoFar som erbjuder ungdomar fysisk aktivitet på recept finns nu att tillgå på 10 skolor. De försöker att förhålla sig till den nya lagen och har påbörjat arbetet genom att ta fokus från barnperspektiv till barnets perspektiv. Ett sätt som har testats inom GoFar är att samtala samtidigt som barnen visuellt får teckna upp till exempel hur vardagen ser ut och vilka personer som är viktiga i deras nätverk.

Är du intresserad av att veta mer om vad som sades på mötet så finns länk nedanför.
Minnesanteckningar – Gemensam utvecklingsgrupp 20 januari 2020

Är du intresserad av att läsa mer om barnkonventionen så kan du läsa mer på unicef hemsida.
unicef.se/barnkonventionen

Nästa möte sker den 24 februari, med tema sysselsättning och arbetsträning.

Är du intresserad av att vara med på möte och vill ta upp något speciellt tema så skicka ett mejl till: david.bergstrom@helsingborg.se

Villa viva var namnet innan, idag heter det kvinnobehandlingen för att du ska kunna veta vad det är som erbjuds.

Det gick många rykten om att behandlingen för kvinnor lagts ner i Helsingborg, men det stämmer inte. De har aldrig försvunnit. Det de har gjort som är annorlunda är att de bytt namn för att det ska bli mer begripligt vad de faktiskt står för och så har de bytt till nya fräscha lokaler nere i stan. De delar nu byggnad med alkohol-, spel- och drogrådgivningen och de ingår alla idag under samma enhet.

I kvinnobehandlingen arbetar de mycket med DBT (dialektisk beteendeterapi) – färdighetsträning.

De delar som finns i DBT – färdighetsträning) är:

• Medveten närvaro
• Stå ut-färdighet
• Känsloreglering
• Relationsfärdighet

Förutom DBT ingår det även återfallsförebyggande, föreläsning, samhälle/nätverk, friskvård och eftervård.

Idag har kvinnobehandlingen nio platser med intensiv dagbehandling och tre kvinnor i personalen. Behandlingen är väldigt individanpassad och pågår under minst 6 månader, fram till kvinnan i fråga är redo för eftervård. Eftervården är också individanpassad och kan sträcka sig upp till ett och ett halvt år.

I behandlingsplanen har du två enskilda samtal i veckan med din behandlare och sedan schemalagd behandling. När du är i fas för att avsluta behandlingen individanpassas utslussning där du kortar ner dagsschemat successivt.

För att komma in på kvinnobehandlingen behöver du vara fri från narkotika och alkohol. Skulle det vara så att en kvinna är aktivt i sitt missbruk samarbetar vuxenenheten och kvinnobehandlingen för att på ett så smidigt som möjligt kunna stötta kvinnan i sitt beslut.

I kvinnobehandlingen tas även prover två gånger i veckan för att försäkra sig att ingen tagit återfall. Skulle det hända så har du fram tills provsvaren är negativa igen kontinuerlig kontakt med din behandlare och stöttning på vägen tills du är redo att närvara i gruppbehandlingarna igen. Målet är att alla ska klara sin behandling. Rasar du lyfts du upp igen och får hjälp tillbaka.

Idag erbjuder kvinnobehandlingen gemensam lunch tre dagar i veckan och frukost tre dagar i veckan, där kvinnorna som går i behandlingen kan äta tillsammans.

För att komma in på kvinnobehandlingen behöver du ett beslut från socialförvaltningens vuxenverksamhet. Det innebär att du måste ha kontinuerlig kontakt med en handläggare på vuxen, som sedan tar din önskan om att ingå i behandling till ett möte med socialnämnden som i sin tur bestämmer om det går eller inte.

(Text och bild: Sandra Linderos)

Socialförvaltningen har testat taligenkänning under nio månader. Taligenkänning är en digital tjänst som gör att socialsekreteraren kan ”tala in” sin dokumentation istället för att skriva den. Det har gett blandade erfarenheter.

– Uppfattningen om tjänsten har varit delade och vi har kunnat se både för- och nackdelar. En del har verkligen tagit sig an tjänsten och tycker att den skapar stort värde i vardagen för andra har utvecklingskurvan inte varit lika rak, säger Pernilla Kvist, utvecklare.

Generellt anser de flesta att dokumentationen tar väsentligt kortare tid när de gör akt-/journalanteckningar samt när de ska föra in längre mötesanteckningar.

– Flera upplever också att tröskeln till att ta tag i dokumentationen har blivit lägre, att de inte längre har högar av dokumentation som väntar vilket har lett till minskad stress och upplevelse av ökad kontroll.

Skånskan har varit ett hinder för vissa (tjänsten har problem med diftonger) men vid ökad användning har förståelsen ökat.

– En del korta ord som: ”är”, ”här” och ”var”, som uttalas på skånska, tolkas som harklingar av systemet vilket gör att tjänsten hoppar över dem.

Att dela rum upplever vissa vara ett hinder för att använda tjänsten och det har på så sätt påverkat användningsgraden.

– Vi kan även se att användargraden av licenserna har sjunkit under hösten för vissa av testpersonerna och flera anger ökad arbetsbelastning som skäl till varför man inte har använt sig av tjänsten i samma utsträckning som tidigare.

Några av de som började testa tjänsten i augusti anger att deras användningsgrad aldrig har tagit fart på grund av att de upplever att de har för lite tid över för att sätta sig in i verktyget. För vissa har arbetssättet krävt en omställning och testpersonerna har kommit i olika långt i detta.

Nu ska förvaltningsledningen besluta om hur vi går vidare med de erfarenheter vi fått under testperioden.

Björn Söderström och Therese Ekheim är två av dem som har testat taligenkänning.

– Taligenkänning is da bomb! Jag är glad att jag fått pröva taligenkänningen för den underlättar verkligen dokumentationen i mitt dagliga arbete, tycker Björn.

– Med taligenkänning effektiviseras mitt arbete med att få ner de ”skrivna” orden. Dokumentationen går betydligt snabbare och jag får mer tid över till att finslipa min slutprodukt, anser Therese.