"Jag vill bo i ett samhälle med bra människor"

Vi har samtalat med fyra av de ensamkommande flyktingbarn som tillfälligt sover i idrottshallen på Norrehed.

Amir HashemiAmir Hashemi, 15 år, från Afghanistan har rest i en och en halv månad för att komma hit. Hans familj är kvar i Iran.

Vad förväntar du dig av livet i Sverige?

– Jag ville till Sverige för jag har hört att det är ett bra land att läsa och studera i. Jag vet ingen särskild plats som jag vill komma till, men gärna en stad där jag kan studera. Jag vill bli läkare.

Vad tycker du om att bo här i idrottshallen?

– Det går bra i några dagar, det är mycket ljud här, som du hör och det är jobbigt att dela toaletter och duschrum med så många, men vi har haft bra fritidsaktiviteter. Vi tränar, går promenader och har varit på utflykt på Fredriksdal.

– Det är tråkigt att vänta. Jag vill gå i skolan!

.

Ajmal SakhizadaAjmal Sakhizada, 17 år, från Afghanistan har åkt via Iran, Turkiet, Grekland, Makedonien, Serbien och Tyskland.

Hur var det att leva i Afghanistan?

– Det är mycket svårt. Vi hade ingen mat och jag var rädd hela tiden.

Vad förväntar du dig av livet i Sverige?

– Jag hade inte planerat att komma hit. Jag hade ingen plan alls. Jag följde med andra flyktingar och hamnade här till slut. Jag vet inte vilken stad jag vill komma till, men jag tror att jag kan få ett mycket bättre liv här. Jag vill lära mig språket, studera och fixa jobb. Helst vill jag bli ekonom.

Vad tycker du om att bo här i idrottshallen?

– Det går bra några dagar. Jag måste vara här… Men det är svårt att sova, jag trillar av madrassen och det är kallt här inne. Men det finns en del bra aktiviteter på dagarna. De andra spelar helst fotboll, men jag gillar volleyboll bäst.

Vad tror du att du gör om tio år?

– Förhoppningsvis jobbar jag som ekonom och kan hjälpa min familj.

.

Saber HusseinySaber Husseiny, 14 år, från Afghanistan har rest i två månader genom Pakistan, Iran, Turkiet, Grekland, Makedonien, Serbien, Kroatien, Tyskland och Danmark.

Hur var det att leva i Afghanistan?

– Det var inget bra liv, svårt att få jobb och inte tryggt med många rivaliserande grupper som slåss mot varandra.

Vad förväntar du dig av livet i Sverige?

– Det är ett bra land där jag kan lära mig läsa och skriva svenska och få jobb. Jag har tid på mig att fundera på vad jag ska bli, men kanske ingenjör eller läkare?

Vad tycker du om att bo här i idrottshallen?

– Jag har inget val, jag måste bo här några dagar och måste försöka sova, men det är inte lätt. Dagsaktiviteterna är bra. Jag gillar idrott och särskilt boxning. Men jag längtar efter att få gå i skolan!

Vad tror du att du gör om tio år?

– Jag hoppas först och främst att jag får uppehållstillstånd och att jag sedan kan studera och hjälpa mig och min familj till ett bättre liv. Jag har hopp!

.

Morteza LestnajadMorteza Lestnajad, 16,5 år, från Afghanistan

Hur var det att leva i Afghanistan?

– Jag bodde i en liten stad på landet och vi kunde inte resa någonstans på grund av alla konflikter. Du kunde aldrig vara säker för terrorister. Talibanerna kom varje år vid skördetiden och krävde ”skatt” av oss. Folk har flytt till andra städer, så det var inte många kvar i byn när jag åkte.

Vad förväntar du dig av livet i Sverige?

– Det är mycket bättre i Sverige, lugnt och fint. Du är fri. Jag vill bo i ett samhälle med bra människor, det var därför jag kom hit. Jag vill gå i skolan, lära mig språket och studera. Helst skulle jag vilja bli diplomat och jobba på ambassad.

Vad tycker du om att bo här i idrottshallen?

– Jag är tacksam, men jag kan inte välja. Det är kallt och svårt att sova. Jag vill komma till ett lugnt ställe…

Om ensamkommande flyktingbarn på Norrehed

Under några veckor är idrottshallen på Norrehed tillfälligt boende för ensamkommande flyktingbarn. Från början var det 33 ungdomar som flyttade in i väntan på placeringsort från migrationsverket. Detta för att avlasta trycket i Trelleborg. Några av dessa nu rest vidare och i stället har Helsingborgs stad placerat 12 så kallade transitbarn i hallen i väntan på plats på HVB-hem – hem för vård och boende.

norrehed5

De kommer oftast till Knutpunkten i Helsingborg på egen hand och placeras i vanliga fall på socialförvaltningens HVB-hem. Dessa hem är just nu överfulla.

– Vi behöver platserna i Norrehedshallen som en beredskap för att kunna ta emot fler transitbarn till Helsingborg. Migrationsverket i Malmö är hårt ansträngda och anvisningsprocessen för de ensamkommande barnen tar därför lång tid, säger Ann-Christine Borgman (MP), ordförande i socialnämnden.

norrehed6

Norrehedsboendet bemannas av personal från bland annat arbetsmarknadsförvaltningen och socialförvaltningen som tar extrapass och jobbar i skift, dygnet runt. Kompetenscenter inom arbetsmarknadsförvaltningen sköter allt det praktiska kring boendet med måltider i Norreheds matsal samt tvätt och städning. Fritidsledare och Volontärcenter på Helsingborgs stads kontaktcenter är också inkopplade samt personal från kulturförvaltningen utifrån de behov som finns.

Du kan läsa hela pressmeddelandet från Helsingborgs stad här.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *