Det tysta havet talar

Europaparlamentarikern Isabella Lövin (MP) har varit på ABF och pratat om sina två böcker ”Tyst hav” och ”Qceankänslan”. Vår invånarreporter Caroline Åberg var där och lyssnade.

Isabella Lövin har varit både klimat-och miljöminister och vice statsminister i den förra rödgröna regeringen. Nu sitter hon i EU-parlamentet för andra mandatperioden och är inne på sitt sjunde år. Hon har uträttat en hel del för den tysta miljön under ytan.

-Hur började allting?
Isabella är faktiskt född i Helsingborg, men som ettåring flyttade hon till Dalarna. På sin väg till skolan åkte hon förbi en löddrande sjö som gav en sur stank. Det låg en pappersmassafabrik intill som förpestade tillvaron och förorenade omgivningen. Här växte Isabellas intresse för miljön och viljan att göra någonting åt den.

Som utbildad journalist ville hon undersöka varför torsken var hotad i Östersjön och det som händer under ytan. Hon började ringa runt till forskare och myndigheter för att undersöka miljön. Det skedde en exploatering av fiskebestånden och torsken hade kollapsat utanför New Foundlands kust i USA och Atlanten. Det berodde på ett utbrett trålfiske där man inte tog hänsyn till bestånden utan fiskade ur våra hav. Isabella frågade sig själv varför vi inte stoppade fisket?

Det är cirka 20 år sedan ”Tyst hav” kom ut. Vem låg bakom den dåtida fiskepolitiken frågade sig Isabella. Havsfrågan har haft en liten ekonomisk betydelse i politiken. Fiskarna började klaga på begränsningarna av fisket. Vi importerar det mesta vi konsumerar i fiskväg och fisket utgör bara 0,01  procent av BNP i ekonomiska termer. Fisket började utvecklas i slutet av 1800-talet och förfinade tekniska hjälpmedel hjälpte till. Hon vann Stora Journalistpriset för ”Tyst hav”.

Det var ett givet beslut när Isabella efter 25 år som journalist gav sig in i politiken. Steget från journalistik till politik var inte långt och hon fick gå som opartisk och objektiv till partistämplad. Hon ställde upp i EU-valet 2009 och kom in.
-Förmånen att få leva i en demokrati är att man kan vara med och påverka den. Det är en demokratisk värnplikt att göra skillnad säger Isabella.

Hon är också förvånad över hur mycket makt en politiker har. Hon var med och argumenterade emot att genomföra ett fiskeriavtal och förhindra utfiskningen av våra hav.
– Det gäller för folkvalda att föra fram fakta och värderingsburna argument.

Hon är positivt överraskad att man kan göra så stor skillnad.
– Det spelar roll vem som sitter vid makten och kan påverka besluten. Jag tycker inte att klimat-och havspolitiken får den uppmärksamhet den förtjänar, menar hon.

Strömmingen i Östersjön fiskades ut för det inte finns några begränsningar för hur mycket man fick fiska, så därför införde EU fiskekvoter. EU:s utsläppshandelssystem gjorde att man kunde släppa ut ett ton koldioxid och betala 50 kronor (en kaffe latte helt enkelt). Detta var för billigt och därför slopades utsläppsrätter och på så sätt skrotades 6 gånger Sveriges utsläpp.
– Det fick betydelse i verkligheten, enligt Isabella.

I regeringen gav också Isabella upphov till en FN-konferens om haven och den har nu fått större spridning i världen och är återkommande. 2028 väntar den fjärde havskonferensen. Halva jordens yta består av internationellt vatten och det är ett ekosystem som kräver samarbete för att rädda våra hav.
– Utan havet inget liv på jorden och hälften av allt syre kommer från haven. Havet är vår bästa vän och absorberar den största mängden av värmen. Hettan skulle öka 40 procent utan haven. Men de är inte oändliga. Idag är temperaturen i vattnet utanför Mallorca 33 grader Celsius. Nu är goda råd och tekniker dyra för att stärka våra hav, menar Isabella.

Isabella Lövin har varit på besök i Oceanhamnen i Helsingborg och spanat in musselodlingen där. Det slängs ut grus på botten som får blåstången att frodas och vattnet att renas. Om vi jobbar på att få tillbaka havsnära kustmiljöer med bland annat konstgjorda rev skulle man stärka ekosystemen på sikt.

2019 kollapsade torsken i Östersjön och döda bottnar har trefaldigats sedan 1999. Åtgärder för att minska jordbrukets industriutsläpp och stötta det småskaliga fisket för att ge mat på tallriken är enligt Isabella att minska fiske som görs till fiskfoder åt odlade laxar och förbjuda PFAS (syntetiska ämnen som naturen har svårt att bryta ned).
– Östersjön är just nu en multisjuk patient som behöver tas på stort allvar, Det gäller att ändra kurs av havspolitiken och få bort utsläppen till 2040. Det måste ske ett systematiskt arbete med haven som får bort kemikalier och ger energipolitiken en chans.

Uttrycket Oceankänslan är myntat av nobelpristagaren Romain Rolland 1921 och avser den känsla av förundran man kan känna inför naturen. Dess storhet och skönhet och wow-känsla.
– Det är inte bara att tillsätta pengar för att ha en fantastisk natur. Vi hör ju samman med naturen säger Isabella.

Den blånade tonfisken är nu tillbaka i Öresund. Tidigare decennier sportfiskades den på hösten men att den skulle återkomma är en framgångssaga. Nu finns något som kallas Ard Cap International Conspiracy for Fish Tuna eftersom den finns i europeiska och amerikanska vatten och i Mexikanska golfen.

Om tjugo år är det de levande kusterna och vikarna vi kan påverka. Jag undrade vad man gör för Östersjön idag och om det inte finns några sponsorer? Då nämner Isabella Björn Carlson som grundade Baltic Sea 2020 och som bidrar med forskning och ger ut böcker.
– Men det är framförallt politiska beslut som behövs, avslutar Isabella Lövin.

TEXT OCH BILD: CAROLINE ÅBERG