Digitalisering av socialt arbete ur brukarperspektiv
Den 15 mars hölls en nationell heldagskonferens om digitalisering av socialt arbete på campus i Helsingborg. Vår brukarreporter Bengt har sammanfattat sina intryck av dagen.
Att vara brukare bland akademiker har sina sidor. Oftast är det nyfikna socionomer som är intresserade av vad vi har att erbjuda erfarenhetsmässigt. Men vissa sura miner syns mellan leenden, när jag och min kollega blandar oss med den skara intressenter som samlats på andra våningen campus i Helsingborg. De 300 platserna hade tagit slut på några veckor och återbuden var få.
Kaffe och kakor i hälsans tecken låter sig väl smaka utanför aulan, som snart ska fyllas av nyfikna entusiaster. På agendan står digitaliseringen av sociala tjänster.
Visionen om en hållbar hantering av personuppgifter och annat känsligt material var den röda tråden under dagen. Vad och hur kan vi göra?
Digitalisering, eller inte?
Dick Lindberg, utredare på socialstyrelsen, talar om välfärdsteknik i socialt arbete. Det är inte bara att utveckla, vi har något som heter sekretess. Sekretessen är viktig för den enskildes integritet, men också en bromskloss i det digitala utvecklingsarbetet.
Han tar också upp om de hinder som finns. Förutom de juridiska finns det:
- faktiska
- språkliga
- kunskapliga
Bland de faktiska kan nämnas den stora målgrupp som går på försörjningsstöd. I riksnormen ingår endast en knapptelefon och ingen smartphone, vilket krävs för de flesta e-tjänster.
Tekniken som medskapare
I dagens samhällsutveckling och i den digitala utvecklingshastigheten krävs det att socionomutbildningen satsar på den moderna tekniken! Gabriella Scaramuzzino, forskare och lärare vid Lunds universitet talar om en digital kompetens, där studenterna vill ha mer av digitaliseringen i sin utbildning.
Skills
Peter Ekström, projektledare på arbetsmarknadsförvaltningen berättar om Skills, ett digitalt hjälpmedel som ger dig en behovsanpassad profilbild. Här kan du formulera dina behov och får även en känsla av att du är delaktig i processen.
Stöd och behandling
I den digitala plattformen Stöd och behandling erbjuds patienter stöd, behandling, utbildning och information. Detta sker dels genom säker videokommunikation mellan vårdgivare och patient men även i form av appar.
Emellertid är lagen inte med hela vägen mot utvecklingens slutmål, att skapa en enhetlig plattform mellan sjukvård och socialtjänst. Det gäller att vi experimenterar i balans säger Anette Cederberg, programansvarig på SKL.
Att mötas på nya sätt
Cecilia Karlsson, e-hälsostrateg på Landstinget i Värmland berättar att de har börjat med sin e-tjänst, där invånare kan få stöd och rådgivning, men även viss behandling (KBT).
Digitalt utanförskap
Pernilla Kvist, utvecklare och Jennie Pålsson, brukarutvecklare talar om arbetet med digitalt utanförskap i Helsingborg, som bygger på att brukare lär brukare att öka sin digitala kompetens och använda den teknik och de e-tjänster som finns.
Mina tankar efter dagen
Dagens samhälle kräver att vi människor följer med i utvecklingen. Till det behövs resurser.
Det är mycket byråkratiskt snack om vem som äger frågan. Vem äger frågan som berör någon annan? Det måste någon annan göra.
Det krävs mer än bara den personliga viljan och engagemanget för att hänga med i digitaliseringen av sociala tjänster. Det krävs kunskap i massor och utrustning till det. De som går på försörjningsstöd i dag har och får inte de möjligheter till utrustning för uppkoppling på nätet som krävs. Den knapptelefon som ingår i normen idag har inga möjligheter att ta emot några appar. Detta skapar ett utanförskap i utvecklingen.
Ytterligare hinder är att våra förvaltningar inte ser varandras behov. I dagens samhälle med den utvecklingshastigheten som råder, måste vi se över vårt sätt att samarbeta förvaltningarna emellan. Hyreslappen från fastighetsförvaltningen kommer en veckan efter att ansökan om försörjningsstöd ska vara inne på arbetsmarknadsförvaltningen. Likaså elräkningen från Öresundskraft.
Text: Bengt Nilsson