Ett självständigt liv och första hjälpen till psykisk hälsa
Vad innebär metoden Ett självständigt liv och hur ger du första hjälpen till psykisk hälsa? Vår invånarreporter Caroline Åberg har pratat med metodstödjarna Lotta Hulterström och Annette Ahlgren och delar också öppenhjärtigt med sig av sin egen erfarenhet.
ESL och MFHA-vad är nu detta för förkortningar?
Ett självständigt liv och första hjälpen vid akut psykisk ohälsa borde väl vara självklart för alla och envar men så är det inte idag! Här reder vi ut begreppen och tar reda på vad de innebär rent konkret. Mitt eget förhållningssätt sätts också på pränt!
ESL betyder ett självständigt liv och är en pedagogisk arbetsmetod för personer med psykisk funktionsnedsättning. ESL är först och främst en arbetsmetod för dem med schizofreni och dit hör jag själv. ESL ska hjälpa personen att få ordning och hjälp i det vardagliga livet.
(Bild: metodstödjare Annette Ahlgren och Lotta Hulterström samt reportern själv, Caroline Åberg, speglar sig.)
Jag har kontroll på mina röster och lever ett rätt alldagligt liv. Mina största problem är städning och personlig hygien – åtminstone enligt mina vänner! Det vållar inte mig några bekymmer, men är det inte så att om du ska ingå i ett samhälle så skriver du på ett osynligt kontrakt? Där ingår att vissa beteenden är okej, men andra inte! Kanske skulle ESL hjälpa mig på traven?
Jag skulle heller aldrig erkänna för mig själv att jag är schizofren eftersom de flesta schizofrena saknar sjukdomsinsikt. Nä förresten, diagnosen som jag fått är bara något sjukvården kommit fram till för att det inte fanns något annat att välja MELLAN. Det var ungefär som när jag rökte ett paket cigaretter om dagen i sju år för över tjugo år sedan. Inför mig själv erkände jag aldrig att jag i någon egentlig mening var rökare. Jag pratar sällan om min sjukdom med någon utan den förblir lite hemlig både för mig själv och andra… jag är ju egentligen inte ’sjuk’… Dessutom vägrar jag oftast att bära BH och om det beror på sjukdomen eller att jag bara inte vill anpassa mig låter jag vara osagt. Kanske skulle ”Rebel, Rebel” av David Bowie vara en signaturmelodi att följa mig genom livet?
Jag har pratat med metodstödjarna Annette Ahlgren och Lotta Hulterström, som reder ut begreppen.
Annette Ahlgren instämmer i mitt påstående om att ESL främst var en arbetsmetod för schizofrena, men sedan alltmer kommit att omfatta människor med psykisk ohälsa överlag med gott resultat. Lotta har lång erfarenhet av ESL på solboendena (boenden med särskild service enligt socialtjänstlagen för personer med psykisk funktionsnedsättning) i Helsingborg och att de är i uppstartsfasen på stödboendeenheten. Här är det alldeles nytt.
– De är sex utbildade ambassadörer som ska komma igång efter årsskiftet, säger Annette.
– En punkt på programmet är att klienterna själva eller tillsammans med personal kan skriva ner sina tidiga tecken på att de är på väg in i ett skov, inflikar Lotta. Och fortsätter;
– Sedan kan personalen ta fram pappren och se vad som är på gång. En annan del i ESL är att även göra upp en plan, där vi skriver hur du når dina mål och hur vi eventuellt kan överbrygga hinder.
Du kan få ESL enskilt eller i grupp på 3-6 personer. Du kan anpassa programmet efter behov och gå igenom programmet snabbt eller långsamt och mer djupgående i vissa avsnitt. Många personer med psykisk ohälsa är ovana att nå ett mål. Du får också skala ditt mående och din nuvarande livssituation.
– Det är ohotande att prata om skalor säger Annette.
Lotta Hulterström fortsätter att berätta att personalen får enskilda samtal och stöd i implementeringen av ESL.
– Det finns tre obligatoriska dokument där tidiga tecken är ett. Ett sådant tecken kan vara att du isolerar dig eller sluter dig. Då kanske det redan kan vara försent, men då gäller det att försöka se ännu tidigare tecken. Det är viktigt att komma ihåg att man aldrig kan göra fel i ESL. Det handlar om att få hjälp inom de flesta livsområdena. Det handlar om enkel, grundläggande och basal kunskap.
Första hjälpen till psykisk hälsa
MFHA (Mental Health First Aid), första hjälpen till psykisk hälsa är ett program som kommer från Australien. BLEUS är förkortningen för behandlingsprogrammet som du agerar efter, Du behandlar inte och du diagnosticerar inte… Du använder helt enkelt din livserfarenhet vid misstänkt psykisk ohälsa.
– Det handlar om att våga fråga och våga möta personen i fråga. Att du stannar kvar under hela samtalet och att ingenting är farligt när man är två, säger Anette Ahlgren.
Jag tänker att det är som med den ”fula gubben” när det gäller psykisk sjukdom – en metafor som säger en del om problemet. Den fula gubben dyker aldrig upp i verkligheten och psykisk sjukdom ”går att hantera”.
Här nedan följer vad du ska tänka på om du stöter på någon som du misstänker lider av psykisk ohälsa eller mår dåligt (BLEUS):
1. Bedöm situationen och ta kontakt
2. Lyssna öppet och fördomsfritt
3. Erbjud stöd och information
4. Uppmuntra personen att söka professionellt stöd eller hjälp
5. Stöd personen att söka andra hjälpresurser
Jag som också gått utbildningen på två dagar tycker att den främsta tillgången är du själv och din förmåga att lyssna och finnas där. Människor mår dåligt är i första hand i behov av att ha någon som kan stödja och finnas till hands. Här gäller det att gå långsamt tillväga och vara tillmötesgående på ett varsamt sätt. Det går inte att påskynda ett förlopp som sakta vuxit fram hos den enskilde med besvär, utan här får du vara försiktig och inte pusha på för mycket.
– Det handlar om att kunna ställa följdfrågor och uttrycka sin oro utan kritik. Efter genomgången utbildning i MHFA blir samtalen djupare, även kollegor emellan och man ser mer och blir mer uppmärksam och betonar det medmänskliga, säger Lotta Hulterström
TEXT OCH BILD: CAROLINE ÅBERG