Föreningar aktiva i flyktingmottagandet i Helsingborg

Sedan kriget i Ukraina började den 24 februari har ukrainska medborgare sökt sig ut från landet för att nå skydd. Enligt migrationsverket har över 21 262 personer sökt skydd i Sverige, varav cirka 1000 av dem finner sig i Helsingborg. Vår invånarreporter Mona Abdelaziz Racho har intervjuat Dimitrij Aleshkov, ordförande i Slavic-föreningen i Helsingborg, om hur de hjälper de nyanlända ukrainska flyktingarna.

Vilka är ni, vad jobbar ni med?

– Föreningen heter Slavic information. Tyvärr är myndigheterna lite sega med att kommunicera, därför ger vi den information som behövs. Även om du kan svenska och kan läsa informationen är mycket av innehållet riktat till myndigheter och inte till vanligt folk som behöver informationen.

Vilka är de som väljer att komma till Helsingborg och varför just de?

– Man kanske har sett något på internet, varit på besök, har någon släkting eller någon vän här. Inte minst har vår förening funnits i mer än 10 år och det finns rätt mycket videos om allt vi har gjort digitalt. På så sätt kan man se att det är rätt roligt i Helsingborg.

Märker man skillnad på antalet som har kontaktnät här och de som behöver boende?

– Det finns jättemånga volontärer som tar emot flyktingarna hem till sig, inte bara i Helsingborg men över allt i Sverige. Vi är väldigt tydliga med att om man inte kommer genom migrationsverkets placering av boende så kommer man inte få boendestöd. Vi jobbar stenhårt i vår organisation att softlanda dem, alltså att de bor 2–3 dagar hos volontären, för att sedan gå genom migrationsverkets system och skriva in sig.

Vilken utbildning har de och är det svårt för dem att komma in i arbetsmarknaden?

– Det blir väldigt svårt för dem som kommer. 80 procent av dem kan inte engelska, det är bara 20 procent som har större chans. Många yrken som vi har här matchar inte de yrken de haft i hemlandet. De behöver antigen omskolas eller ha väldigt bra förståelse till arbetsgivaren att det yrket inte matchar direkt. Många programmerare som kommer till Sverige vill inte ha jobb här, då de redan jobbar på distans och har det hyfsat bra.

Det finns mycket fördomar samt de som inte vill hjälpa ukrainska flyktingar, då de ifrågasätter varför andra inte fick samma behandling från Sverige, vad ska vi göra åt detta?

– Det stämmer, just nu finns det partier som säger att de ska låta ukrainska flyktingar komma till Sverige för de kommer från vårt närområde. Det är egentligen inte fördomar, det är sant att plötsligt så värderas denna typ av flyktingar på ett annorlunda sätt. Vilket skapar konstiga förvirringar. Därför är det jätteviktigt att vi diskuterar det för att jag tycker att systemet har behandlat andra flyktingar totalt fel. Jag tror inte det handlar om utseende, men istället om okunskap.

Vad krävs av någon som tar emot flyktingarna?

– Ukrainare har jättestor mångfald, vi har olika kulturer, olika religioner och olika folk. Därför är det viktigt att ta hänsyn till vad för typ av mat de äter, hur äter de, deras religion, preferenser och om de har husdjur. Eller i alla fall ställa frågan så att man inte antar en sak om en person. Vad vi märker just nu är att volontärer själva inte kan samhällssystemet. Om man inte sätter in de nyanlända i systemet blir de ju papperslösa. Därför är det viktigt att vara påläst om man ska ta emot någon.

Påverkas synen mellan ukrainska flyktingar och ryska volontärer?

– Ja, många som har anknytning till Ryssland känner sig förvirrade. Först och främst har man förlorat sin identitet på grund av vad ryska regeringen har gjort. Även om man tyckte om den innan har man nu tomrum efter allt som har hänt. Vissa blir väldigt anti vad som pågår då de menar att man har bara fått en sida av historien, vi behöver veta den andra sidan också. I en demokrati behöver vi lyssna på båda sidorna för nu berättar man inte vad Ryssland egentligen tycker, men det är väldigt svårt. Det är svårt att ha den typen av diskussion efter alla som flytt och förlorat sina män i krig. Vi behöver i framtiden börja med den diskussionen för demokrati bygger på diskussion.

Vad borde en ukrainsk och en rysk person tänka på om dem redan har bott i Sverige innan kriget början.

– Det är viktigt att läsa på om information från officiella myndigheter och hjälpa till med den informationen till dem nyanlända. Så man inte hittar på sina egna saker.

Vad skulle du säga till en vanlig helsingborgare så att de kan bidra till hjälp?

– Försök att kommunicera så mycket så möjligt och lyssna på de flyktingar som kommer hit. Försök också att snacka med andra arbetsgivare för att skapa flera arbetsplatser både till flyktingar och till andra. Ju fler arbetstillfällen ju bättre samhälle, så det är bra att skapa arbete och ge en vettig sysselsättning.

TEXT OCH BILD: MONA ABDELAZIZ RACHO