Högt tillflöde ger ökning av akut hemlöshet i Helsingborg

Den årliga hemlöshetskartläggningen i Helsingborg visar på en ökning av akut hemlöshet sedan 2017 med 18 personer, till 87. Kartläggningen visar också på en stor omsättning, där endast 14 personer kvarstår från förra årets kartläggning.

• Av de 87 personer som rapporterats in i år förekom 14 personer föregående år och är alla kända av någon av arbetsmarknadsförvaltningen eller socialförvaltningen.
• Den grupp som ökar är framförallt de som endast är i behov av boende, inte stöd mot missbruk och/eller psykisk ohälsa. De utgör mer än en tredjedel av de kartlagda, 33 personer. Av de övriga behövde 32 personer missbruksbehandling, 7 personer behövde hjälp med psykisk ohälsa samt 12 personer med både missbruk och psykiskt ohälsa.
• Av de 87 personerna var 70 folkbokförda i Helsingborgs kommun.
• Det var 21 personer som inte hade någon kontakt med myndigheterna (socialförvaltningen och/eller arbetsmarknadsförvaltningen).
• Det var 28 personer som sov utomhus eller i offentliga utrymmen, vilket var 7 fler än 2017.
• Antalet kvinnor har inte ökat (12 i år mot 13 förra året).

– Den höga omsättningen på personer visar att vi trots allt hjälper väldigt många under ett år. Samtidigt ser vi också att många blir vräkta idag och att allt fler av dessa egentligen inte tillhör våra målgrupper med missbruk och/eller psykisk ohälsa, utan bara har ekonomiska problem och därmed problem att få bostad. Men vi ser också en ny generation av unga missbrukare, som vi måste försöka nå ut till, konstaterar Jessica Nordenvall, chef för socialförvaltningens vuxenverksamhet.

Hemlöshetskartläggning 2018 (pdf).

Om kartläggningen

Kartläggningen genomförs vecka 3, i samverkan mellan socialförvaltningen, arbetsmarknadsförvaltningen, Hemlösas hus, Ria – Hela människan, Värmestugan och PO-Skåne.

Rapporten redovisar antalet akut hemlösa i Helsingborg enligt Socialstyrelsens definition av akut hemlöshet – situation 1:

Personer som är hänvisade till akutboende, härbärge, jourboende, skyddade
boenden eller motsvarande. Personer som sover i offentliga lokaler, utomhus,
trappuppgångar, tält eller motsvarande.

Undersökningen redovisar främst de personer som befinner sig i en social hemlöshet beroende på missbruk eller psykisk ohälsa, eller i kombination. I rapporten räknas inte EU-migranter eller personer som placeras i skyddade boenden på grund av våld i nära relationer.