Så jobbar Helsingborgs stad i boenden för ensamkommande

Med anledning av den tragiska händelsen i Mölndal har Helsingborg ökat bemanningen nattetid på boenden för ensamkommande flyktingbarn, så att ingen jobbar ensam. Vi har pratat om säkerhetsläget med enhetschefen Irene Sandqvist.

Helsingborgs stad har idag tio boenden för ensamkommande flyktingbarn, om man räknar varje våning på Fredriksdalshemmet som ett boende. Sammanlagt bor det kring 300 barn i dessa just nu. Det rekryteras ständigt ny personal, i dagsläget är vi uppe i över hundra.

Inflödet av flyktingbarn har avstannat den senaste månaden och nu kommer det bara något enstaka barn i veckan till Helsingborg, mot 25 i veckan när trycket var som högst i höstas.

– Det ger oss en chans att hinna ikapp i uppbyggnaden av verksamheten. Under 2016 behöver vi förmodligen öppna ytterligare ett stort boende (cirka 100 platser) och två mindre (12-14 platser), berättar Irene Sandqvist.

I dagsläget är alla boenden så kallade HVB-hem (hem för vård eller boende). Vi utreder också hur vi kan använda den nya stödboendeformen som är möjlig efter årsskiftet, för lite äldre ungdomar med lägre krav på bemanning.

– Just nu ska vi bemanna två nya våningar på Fredriksdalshemmet. Det är många sökande till tjänsterna, men det tar ändå tid att rekrytera. Med många nya på kort tid krävs det också en ordentlig introduktion med brandskyddsutbildning, hot och våld-utbildning, allmän introduktion kring uppdraget och bemötandefrågor.

Helsingborg är en av få kommuner som har löst det mesta i egen regi. Yngre barn eller barn med särskilda behov placeras i vissa fall externt.

Skola och fritid

Alla barn har rätt till en skolplats. Helst ska de också ha minst en fritidsaktivitet, för att förebygga rastlöshet och påbörja integrationen. Boendena samarbetar med kulturförvaltningen, skol- och fritidsförvaltningen och Helsingborgsidrottens samarbetsorganisation (Hiso). Frivilliga från volontärcenter håller dessutom i språkcafé och läxläsning och en fotbollsförening anordnar aktiviteter för de yngre barnen.

– Det tar lite tid att få skolplats, men skol- och fritidsförvaltningen löser det allt eftersom. Många av ungdomarna är väldigt studiemotiverade.

Säkerhet

Säkerheten på boenden för ensamkommande är en ständigt aktuell fråga för staden och har den senaste tiden uppmärksammats i media, inte minst efter den tragiska händelsen i Mölndal där en personal knivhöggs till döds.

– Nu har jag beslutat att vi ökar bemanningen nattetid, så att ingen jobbar ensam. Vi kör så i fyra veckor och utvärderar sedan tillsammans med personalen. Tryggheten är jätteviktig.

Säkerhetsfrågorna är också en stående punkt på personalmötena.

– Vi har möte en gång i veckan och går då bland annat igenom olika incidenter och diskuterar säkerhetsläget. Det händer ibland att det blir bråk mellan ungdomarna. Det är naturligt med så många som bor så tätt. Det är oftast 3-4 ungdomar som delar rum eller lägenhet. Personalens rutin är att larma och att inte gå emellan och därigenom utsätta sig för fara.

På de större boendena finns patrullerande vakter dygnet runt, för att skapa lugn och trygghet. Den allvarligaste händelsen i Helsingborg är ett fall av misstänkt sexuellt övergrepp mellan två boenden, som är Lex Sarah-anmäld.

– Det finns en handlingsplan för hur personalen ska hantera detta om det händer. Annars är det relativt få incidenter på våra boenden, med tanke på hur snabbt verksamheten har byggts upp och den överbeläggning vi tvingas till.

Det har hittills varit ovanligt med hot mot personalen.

– Vi tänker förstås rationellt och förebyggande kring säkerhet och låser till exempel in knivar. Vi jobbar också med personalens bemötande, som är viktigt för att bygga relationer och undvika att konflikter uppstår och eskalerar. Det personalen gör är att hålla uppsikt och prata enskilt med ungdomarna för att få reda på incidenter. Ungdomar som har hög ångest efter tidigare upplevelser kräver ibland särskild placeringsform, med mer stöd.

Ett problem är att det förekommer en del uppenbart överåriga, som uppger en lägre ålder för att få mer stöd när de kommer hit och större chans att stanna. Det leder sedan också till ytterligare utmaningar när de äldre styr de yngre.

– Det är en fråga som vi gärna ser att Migrationsverket tar på allvar, så att resurserna i våra HVB-hem kan gå till dem som verkligen behöver dem.

Det finns däremot inga kända problem med religiös extremism eller rekrytering till organiserad kriminell verksamhet. Det finns individer med kriminell bakgrund, men de är få.

– Vi är uppmärksamma och tar sådana problem på största allvar genom samarbete med polisen och brottsförebyggande rådet.

Kulturkrockar och förebyggande arbete

En annan fråga som diskuteras flitigt i dagarna är kulturella skillnader, inte minst i kvinnosyn, och om hur detta påverkar integrering, anpassning till våra normer, samhällssyn och önskvärt uppträdande.

– De allra flesta av ungdomarna är artiga och trevliga och följer de regler som finns, men det är helt naturligt att det blir en kulturkrock för många som kommer hit. Det är en utmaning som vi måste jobba med hela tiden. Det gör vi med information och upplysning, som en naturlig del i hela socialiseringen i samhället. Ungdomsmottagningen kommer ut på boendena och pratar om sexualitet, kvinnosyn och värderingar. Vi upplever att det har effekt, men det får samtidigt ses som en del i ett långsiktigt integrationsarbete.

De klagomål som har kommit in mot boendena i Helsingborg är av ganska allmän karaktär.

– En del är bara allmän oro, att man har sett ett gäng okända ungdomar. Andra klagar på ungdomar som spelar fotboll sent på kvällen, eller är höljudda på sina balkonger. Det går inte att låsa till exempel balkongdörrar då det måste gå att evakuera snabbt vid brand. Personalen kan och ska inte ha ständig koll på var alla är, men det finns regler för vilken tid de ska vara på boendet.

Den största andelen oro som kommit handlar tvärtom om omsorg om ungdomarna. En oro för att ungdomarna inte får det individuella stöd de behöver, att de behöver mer aktiviteter eller att de bor för trångt.

– Det gläder oss att många engagerar sig och vill att ungdomarna ska känna sig välkomna och få bra stöd.