Samarbete mellan socialtjänsten, familjehemmet och föräldrarna är nödvändig för barnets hälsa

Tommy Grundström har precis fått pris av Helsingborgs stad för Årets nytänk genom sitt arbete för stöd till föräldrar med placerade barn. Nu hoppas han att projektet får fortsätta. Vår invånarreporter Soheila Ektefaie har pratat med Tommy.

Bild på vandringspriset.Tommy Grundström, projektledare och utvecklare på socialförvaltningen, leder projektet Fritt stöd, som ska ge stöd och råd till föräldrar med placerat barn. Han utbildar även stödpersoner som är med i föreningen Puff.

Jag kliver in på Familjehuset i Helsingborg och Tommy Grundström välkomnar mig. Jag ber honom att berätta om föräldrastödsprojektet Fritt stöd och föreningen Puff.

– Allting som vi gör i samband med en familjehemsplacering, från bedömning och utredning till föräldrastödet ska vara till för barnens bästa. Många barn som är placerade har väldigt lite kontakt med sina föräldrar eller ingen alls. I vissa fall är kontakten komplicerad. Det gör att det blir jobbigt för barnen. Föräldrastödsprojektet ska underlätta för de biologiska föräldrarna att kunna vara förälder på avstånd och förstå vad barnet behöver. Vi har varit dåliga på det tidigare i hela Sverige. Vi försökte hitta ett konkret sätt att jobba med detta.

– Brukarföreningen eller invånarföreningen Puff (Placerade ungas föräldraförening) består idag av föräldrar som har egen erfarenhet av att ha sina barn placerade och nu är de själva stöd till föräldrar som har placerade barn. De föräldrar som kommer till oss kan antingen välja ett medmänskligt stöd från föreningen Puff eller ett professionellt stöd från mig.

Vilka utmaningar har du stött på under projektet?

– Om man tänker på rent organisatorisk nivå var det att kunna få utrymme i socialförvaltningens budget för den här verksamheten, trots att lagen säger att vi ska ge föräldrar särskilt stöd när de har placerade barn. Den andra utmaningen har varit att föräldrar med placerade barn ska få kännedom om vår stödverksamhet. Vi vill rekrytera flera personer som har erfarenhet av placerade barn. Det är fortsatt en utmaning. I dagsläget har vi tre föräldrar som kan vara stödpersoner utifrån egen erfarenhet.

– En annan utmaning är att få ihop en fungerade balans i det tredelade föräldraskapet, som består av socialtjänsten, familjehemmet och föräldrarna. Det är tre parter runt barnet som behöver samarbeta väl då ett barn ska bli placerat. Föräldrar har rätt till hjälp, för att kunna ta ansvar och vara förälder på avstånd.

Vad krävs för att åtgärda detta? Är det resurser som fattas?

– Resurserna som vi har fått är nog bra. Vi kan fortsätta med dagens resurser och kan fortsätta att utveckla verksamheten. Vi hoppas att projektet får fortsätta efter sommaren.

– Samarbetet mellan Puff, Fritt stöd, familjehemsenheten, och enheten för utredning och uppföljning, är nödvändig för att hitta ett sätt att jobba vidare på organisatorisk nivå för att lära oss och utveckla verksamheten.

– Det är nödvändig att mamma och pappa accepterar att barnet bor i familjehemmet för att skapa en lugnare miljö för barnets bästa och hälsa. Från familjehemmet är det nödvändigt att acceptera de biologiska föräldrarna, det skapar också trygghet för barnen. Om barnet får känslan att familjehemmet anser att föräldrarna är jobbiga och svåra och att föräldrarna inte ska ha kontakt med sina barn skapar det oro hos barnet. Vi hjälper och ger stöd för att föräldern ska kunna ta sitt ansvar och bygga samarbete med familjehemmet.

Hur går det med Puff (Placerade ungas föräldraförening) i helheten?

– Vi har ett bra samarbete mellan föreningen och mig som projektledare. Det som är svårt för föreningen är det att vi är så få personer. Det gör att föreningen blir skör. Vi vill att föreningen ska växa och utveckla sin verksamhet.

– Ett sätt är att utbilda föräldrar med egen erfarenhet i föreningen för att kunna stödja andra föräldrar under den svåra tiden. Jag träffar stödpersonerna regelbundet varje månad med handledning och utbildning. I utbildningen ingår att ge information om hur socialtjänstens organisation fungerar, vad lagen säger, vad som menas med fokus på barnets bästa och hur vi kan stötta föräldrarna.

– Jag vill tillägga att samarbetet med Puff är intressant och leder oss till förbättringar på olika sätt. Vi har två representanter från föreningen som ingår i en referensgrupp. Förutom Puff och jag ingår även personal från alla olika enheter på socialförvaltningen. Genom det vi kan utveckla vårt förhållningssätt, hur vi kan skapa mer delaktighet, hur vi kan diskutera och hur bemötandet kan bli bättre. Puff utmanar oss på socialförvaltningen till att tänka om: Kan vi göra på något annat sätt? Vad är vi duktiga på redan? Vad behöver vi bli bättre på?

Tommy Grundström fortsätter med ett stort intresse och engagemang:
– En sak som berört mig och behöver lyftas fram som utvecklingsarbete är att de föräldrar som vi träffat behöver hjälp att gå igenom de gamla utredningarna och läsa och förstå vad som hänt.

– I möten och under utredningar har vi märkt att vi inte beskriver utvecklingen som föräldrar har gjort sedan barnet blev placerat. Utredningarna har ofta fokus på problematiken som gjorde att barnet blev placerat. Vi ska beskriva de brister som finns. Självklart. Men vi skriver inte vilka resurser föräldrar har och vilka resurser som finns i föräldrars omgivning.

Kan du berätta om de nya lagar som regeringen har fastställt efter fallet Lilla hjärtat?

– Det nya lex Lilla hjärtat innebär att socialtjänsten ska och kan följa upp hur barnet har det i sin hemmiljö efter att placeringstiden slutade. Hittills har det inte funnits möjlighet för socialförvaltningen att följa upp barnet när hen flyttar hem. Så undviker vi att det blir värre för barnet och barnet far inte illa återigen. Det finns många exempel att barn har råkat illa ut som visar på att placeringen har upphört för tidigt. Den kanske inte borde ha upphört alls.

– Med det innebär inte att vi ska hålla borta föräldrar från barn. Barnet ska ha en positiv kontakt med sina egna föräldrar. Barnet har ett behov att hålla kontakten med sina föräldrar och sitt biologiska nätverk. Då får barnet möjligheten att ha framtida relationer när placeringen är slut. På det sättet behåller barnet sin identitet och kan läka medan placeringen i familjehemmet pågår.

Hur ser hjälpen ut som stödpersonerna ger till föräldrar med placerat barn?

– De lyssnar in föräldrarnas upplevelser och med egen erfarenhet kan de visa en empati och förståelse på ett medmänskligt plan. De är tillgängliga när vi tjänstepersoner inte kan vara det, till exempel på helger eller kvällar. Å andra sidan är jag som professionell alltid tillgänglig på dagtid. Stödpersonerna kan inte alltid vara tillgängliga på dagtid för att de jobbar eller är upptagna på något annat sätt. Vi kompletterar varandra.

– Stödpersonerna kan hjälpa till med vilken fråga som helst som är viktigt att ta upp. I vissa fall blir föräldrarna arga efter ett möte med socialtjänsten och det är viktigt att hitta ett sätt att hjälpa föräldrarna för att det samarbetet ska kunna ske i en lugn miljö. Sådana föräldrar behöver ha mer fokus på föräldraskapet än på att kriga med socialtjänsten.

Finns det stöd att få innan socialtjänsten omhändertar barn?

– Ja, både tidiga insatser som du kan söka själv och familjebehandling som vi kan ge som insats efter en utredning. Vi har familjer som har haft kontakt med socialtjänsten i många år och det är först när vi ser att hjälpinsatserna inte ger resultat och barnen far mer illa som vi måste sätta en gräns och fatta beslut för att undvika att barnet far illa.

– Men vi har också nya ärenden där vi behöver ta till åtgärder direkt för att undvika att barnet far illa. En sådan utredning får inte ta längre än 28 dagar. På de 28 dagarna hinner du inte, vill jag påstå, annat än fokusera på den akuta situationen. Det finns inte mycket tid över att fördjupa sig i vilka resurser som finns omkring och vilka resurser som föräldrarna kan ha. Det vi skulle behöva göra är att inte stigmatisera och permanenta föräldrars brister utan ge föräldern tillräcklig uppmärksamhet och utrymme till att visa sin utveckling.

Har du ett råd till föräldrar som har svårt med sina barn?

– Be om hjälp när det är krångligt och svårt! Det är socialtjänstens uppgift att hjälpa. Det som är lite tragiskt är att de flesta inte vågar be om hjälp av socialtjänsten därför att du har uppfattningen att socialtjänsten omhändertar barnen. Du kan också använda dig av ditt nätverk om du har något. Dina släktingar, dina vänner. Och på det sättet undviker du situationer där du känner att du inte orkar just nu och där du lägger problemet på barnen i stället. Du behöver inte sitta med ditt föräldraskap ensam när det är jobbigt.

Tommy fortsätter med ett exempel på hur bra det blir när samarbetet mellan föräldrar och familjehem fungerar.
– En mamma undrar hur hennes barn vet att hon är hennes mamma, fast hon var en liten bebis när hon blev placerad. Hon berättar att varje gång de träffas är hon så glad och hon kommer och sätter sig i hennes knä. Familjehemmet har ställt tre foton vid sängen som hon ser varje gång hon går och lägger sig: en bild på mamma, en bild på pappa och en bild på syskonet. Och varje kväll säger flickan och familjehemsföräldrarna god natt till mamma, pappa och syskonet och på morgon säger flickan god morgon till sin pappa, mamma och syskon.

Vad gör du på fritiden?

– Jag är politiskt engagerat lägger en del tid på det. I övrig har jag vuxna barn som jag umgås med. Jag har två hundar som ger mycket glädje och positiva känslor till mitt liv. Jag är fan av Melodifestivalen sedan 1967. Jag är 62 år gammal och det är ett intresse som är kvar sedan jag var 8 år gammal.

(Text och bild: Soheila Ektefaie)

Du kan också välja att söka stöd hos ideella föreningen Puff (Placerade ungas föräldraförening)

Föreningen Puff är en av de satsningar som startade för att hjälpa föräldrar med placerade barn. Erik Aludden som är ordförande i Puff beskriver föreningen så här:
– Puff ger ett medmänskligt stöd genom föräldrar med egen erfarenhet av placerat barn till andra föräldrar som har pågående ärende hos socialtjänsten med placerat barn. Föreningen är för barn och föräldrar vid behov av hjälp i samband med en placering.

Kan du berätta vilka utmaningar föreningen har just nu?

-Vi behöver bli fler. Fler medlemmar och fler stödpersoner.

Vilka kriterier har ni vid rekrytering av stödpersoner?

– Stödpersonen behöver ha psykisk balans för att kunna stödja andra föräldrar på bästa sätt och ha erfarenhet av att ha sitt barn placerat. Stödpersonen får en utbildning som ger information om socialtjänstlagen och är med föräldrar vid möte med socialtjänsten eller förbereder dem för nästa umgänge med sina barn. Vid möte med socialtjänsten får stödpersonerna ett arvode.

– I föreningen har vi också träffar där vi fikar eller grillar tillsammans.

(Text: Soheila Ektefaie)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *