IOP-avtal ger romska barn hjälp i skolarbetet

Socialförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen i Helsingborg har skrivit ett avtal om idéburet offentligt partnerskap (IOP) med den romska föreningen Vorta Drom, med syfte att driva eftermiddagsskola för romska barn.

Det är Vorta Drom som har tagit initiativ till eftermiddagsskolan, och genomfört idén tillsammans med socialförvaltningen och Kubikskolan. Det började med sommarskola och resultatet blev så uppskattat att projektet har fortsatt och utvecklats under hösten. Det är tre romska ungdomar som planerar och driver eftermiddagsskolan.

Arbetsmarknadsförvaltningen finansierar tre ungdomsanställningar och socialförvaltningen bidrar med personalresurser till projektets ledning, utveckling, planering och genomförande. Bland annat genom regelbundna avstämningar med de kompetenser som krävs (pedagog, psykolog, ekonom och utvecklare).

– Vi är jätteglada för det här avtalet. Verksamheten är redan igång och ungdomarna som leder gruppen växer i sitt arbete hela tiden och har byggt upp ett förtroende hos barnen. Det betyder väldigt mycket att de tre ungdomarna får chansen att komma ut i arbetslivet, säger Ivan Kuzhicov, ordförande i Vorta Drom.

– Att förbättra romska barns framtidsutsikter och samtidigt låta tre unga få jobba med detta projekt är ytterligare steg mot att fler i Helsingborg ges möjlighet jobba och försörja sig själv, både nu och i framtiden, säger Anna Jähnke (M), ordförande i arbetsmarknadsnämnden.

Behoven styr

Ungdomarna kartlägger tillsammans med respektive lärare vilka behov som barnen har i skolarbetet. Sedan träffar de barnen minst en kväll i veckan, hjälper till med läxor och andra uppgifter och gör övningar i mindre grupper. En del av verksamheten går också ut på att skapa bättre självkänsla och motverka mobbning. Detta gör gruppen genom rollspel och teater. Eftermiddagsskolan ska pågå under minst 12 månader och resultatet ska utvärderas efter halva tiden.

– Romska barn som grupp har haft det tufft i skolan. De har varit utsatta för mobbning, deras fysiska hälsa har varit dålig, de har haft stor frånvaro och deras resultat har därför blivit lidande. Nu ser vi redan en ökad motivation och självkänsla hos barnen. De rör på sig mer och är gladare. De ser att det finns vuxna som bryr sig om dem och gör något, fortsätter Ivan Kuzhicov.

Del i större projekt

Eftermiddagsskolan är en del av projektet Bättre hälsa för unga romer, som började som ett sätt att förbättra den fysiska hälsan genom att familjer tillsammans jobbar med bättre kosthållning och regelbunden träning.

– Det här projektet ger oss nya erfarenheter som vi sedan kan använda i socialtjänstens övriga utvecklingsarbete. Det är ett gott exempel på hur de som behöver vårt stöd själva är drivande och tar initiativet, vilket bland annat har gjort Per Skålén, professor vid Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet intresserad, säger Leif Redestig, utvecklare på socialförvaltningen.

Du kan läsa mer om Bättre hälsa för unga romer här.

IOP-avtal

Ett IOP-avtal är en samverkansmodell där en frivilligorganisation bidrar på ett konkret sätt till samhällsutveckling, utan att det finns ett kommersiellt intresse. Den blågröna majoriteten i Helsingborg ser gärna fler avtal av den sorten.

– Det här är ett viktigt avtal för vårt Helsingborg och för romerna, en grupp som fortfarande lever med diskriminering varje dag. Alla barn och ungdomar ska kunna lyckas i skolan. Om du inte kan få stöd hemifrån är vi som stad skyldiga att på olika sätt ge det stödet. Avtalet kan också leda till en bättre integration för både barn och föräldrar, säger Ann-Christine Borgman (MP), ordförande i socialnämnden.

– I helgen besökte jag Kulturhuset i Borås, där det just nu pågår en utställning om romerna i Sverige i dåtid och nutid. Det gör mig ledsen att vi inte kommit längre. Det ger mig samtidigt energi för att kavla upp ärmarna och jobbar hårdare för att ingen ska utsättas för diskriminering i Helsingborg, avslutar Ann-Christine Borgman.

Socialdirektören sammanfattar 2015

Det har varit ett omtumlande år för socialförvaltningen, med många prövningar. Samtidigt finns det en hel del positivt att lyfta fram. Socialdirektören Dinah Åbinger sammanfattar året som gått och blickar framåt, i sin presentation för socialnämndens decembermöte.

Här kan du se presentationen (pdf).

Kallelse Gemensam utvecklingsgrupp 21 december

Gemensam utvecklingsgrupp träffas för sista gången i år måndagen den 21 december, klockan 14:00 på Bryggan.

Aktuella punkter:

  • Hur ska klarspråksgruppens uppdrag och utformning se ut? (David Bergström)
  • Arvodering för brukardelaktighet (Leif Redestig/David)
  • Planerade aktiviteter i sip-gruppen (Åke Malmén)
  • Utvecklingssamarbete socialförvaltningen/arbetsmarknadsförvaltningen (Leif)

Väl mötta!

Minnesanteckningar Gemensam utvecklingsgrupp 7 december

På mötet den 7 december berättade Leif Redestig och Johanna Callegari om konferensen kring tjänsteforskning i Karlstad, vi pratade om Vorta Droms projekt om försörjningsstöd och rapporterade från IT-gruppen.

Du kan läsa minnesanteckningarna här (pdf).

Skolfam fyller tio år

Skolfam (skolsatsning inom familjehemsvården) är en förebyggande arbetsmodell för att stärka skolresultat för barn i familjehem. I år är det 10 år sedan arbetsmodellen började utvecklas i Helsingborgs stad med stöd av professor Bo Vinnerljung och lektor Eva Tideman.

skolfam

Skolfam Helsingborg utgörs idag bland andra av (från vänster) : Therese Lundin, Monica Hallström, Madeleine Melander, Gunilla Nilsson, Gabriella Wall Persson, Bianca Garrido, Ylva Tornestrand, Karin Klitte och Marie-Louise Wall. Våra fantastiska socialsekreterare på familjehemsenheten utgör en viktig del men finns inte med på bilden.

Syftet med Skolfam är att ge familjehemsplacerade barn samma möjlighet att lyckas i skolan som andra barn. Bakgrunden är studier som visar att familjehemsplacerade barn generellt har mycket sämre studieresultat och uppnår lägre utbildningsresultat än andra.

Barnen löper också stora risker att drabbas av psykosociala problem i vuxen ålder. Dessa allvarliga risker kan kompenseras av en rad skyddsfaktorer. En av de mest kraftfulla är utbildning. Därför är det särskilt viktigt att säkerställa att varje placerat barn får en god skolgång utifrån sina individuella förutsättningar för lärande.

94 procent godkända i grundskolan

Resultaten i Helsingborg visar att drygt 94 procent av barnen inom Skolfam hittills har gått ut grundskolan med godkända avgångsbetyg. Vi ser att det är möjligt att förbättra barnens utbildningsresultat och därmed också deras framtidsutsikter.

Arbetsmodellen utvärderades 2008 med hoppingivande resultat och är sedan dess en permanent arbetsmetod inom familjehemsverksamheten i Helsingborg. Arbetet drivs i samverkan mellan stadens skol- och fritidsförvaltning och socialförvaltning.

Nationell spridning

Satsningen har fått stor uppmärksamhet såväl inom Helsingborg som nationellt. Idag ingår Skolfam i Helsingborg i ett nationellt nätverk tillsammans med Stiftelsen Allmänna Barnhuset och ett stort antal kommuner från Malmö i söder till Skellefteå i norr. Nätverket fortsätter utveckla arbetsmodellen så att fler familjeplacerade barn får ökade förutsättningar för en lyckad skolgång.

skolfam2

Nationell årskonferens i Stockholm i samband med Skolfams 10-års jubileum. Några av grundarna från Helsingborg (från vänster) Gunilla Nilsson, Anna Aldenius-Isaksson, Kristin Hintze och Leif Redestig berättar hur allt en gång började och vad som är viktigt att tänka på framöver.

Så går arbetet till

Skolfam omfattar de barn (som vid arbetets start) går i förskolan upp till och med årskurs sju och som är familjehemsplacerade av Helsingborgs stad. Till varje barn knyts ett team med en psykolog, en specialpedagog, barnets socialsekreterare och familjehemmets socialsekreterare. Teamet utgör tillsammans med skolan och familjehemmet, och ibland barnens biologiska föräldrar, en arbetsallians runt barnet. Arbetet består av fyra faser som löper över minst 24 månader.

  1. Kartläggning
    Teamet börjar med att göra en kartläggning av barnets förutsättningar genom standardiserade psykologiska och pedagogiska tester.
  2. Analys, utbildningsplan och uppföljning
    Teamet analyserar barnets behov och styrkor och tar fram individuella mål. Skolfam-teamet, skolans pedagoger, rektor och familjehemmet kommer tillsammans överens om en utbildningsplan. De följer därefter upp utbildningsplanen regelbundet för att följa barnets utveckling.
  3. Kartläggning 2
    Efter två år görs kartläggningen om på nytt för att ta reda på om och på vilket sätt resultaten påverkats.
  4. Fortsatt uppföljning
    Skolfam-teamet fortsätter följa barnet under grundskolan så länge barnet är familjehemsplacerat.

För mer information se skolfam.se eller kontakta Gunilla Nilsson, 042-10 64 34, 0702- 10 64 34.

Partner sökes – socialförvaltningen behöver dig!

Är du socionom? Just nu är det en spännande tid att bli en del av socialförvaltningen i Helsingborg, med stor möjlighet till utveckling och påverkan. Läs mer under lediga jobb.

Vill du hjälpa socialförvaltningen att utveckla en e-tjänst?

Socialförvaltningen kommer tillsammans med Tieto Enator att påbörja ett utvecklingsprojekt som handlar om att skapa möjlighet för våra klienter inom verksamhetsområdet Barn, unga och familj att följa och kommunicera kring sina ärenden i Procapita. Nu söker vi intresserade medarbetare och klienter till projektet.

Tieto kommer att stå för utvecklingskostnaderna och våra medarbetare samt klienter kommer att stå för idéerna och fungera som testpiloter för de produkter som tas fram. Vad det kommer att leda till vet vi i dagsläget inte men det känns inte alltför avlägset att tänka sig en möjlighet att ta del av sin utredning samt akt digitalt, att digitalt komplettera med eventuella dokument, att kunna boka tider samt korrespondera med sin handläggare via nätet.

För att vi ska få till efterfrågade och användarvänliga produkter behöver vi dels ha intresserade och engagerade medarbetare och dels intresserade och engagerade klienter. Det mest önskvärda vore att hitta just intresserade socialsekreterare som själv har en eller flera klienter som skulle vara intresserade att ingå i en utvecklingsgrupp kring hur vi som förvaltning skulle kunna förbättra det digitala flödet mellan oss och våra klienter och vice versa.

Anmäl intresse

Intresserade uppmanas att så snart som möjligt anmäla sitt intresse till administrativ chef Kalle Pettersson och i anmälan ange om de är intresserade själva, om de har en eventuellt intresserad klient eller, det bästa av allt, om medarbetare och klient vill delta tillsammans.

Vårens stödgrupper för barn och unga

Familjehusets stödgrupper erbjuder fem olika åldersindelade stödgrupper för barn och unga mellan 7 och 18 år som upplever eller har upplevt: missbruk, våld, psykisk ohälsa, dödsfall eller skilsmässa.

Stödgruppernas syfte är att barn och unga med likartade upplevelser får träffa jämnåriga, utbyta erfarenheter och lära nytt. Vi använder oss av övningar och lekar, vi samtalar och fikar. Grupperna träffas en gång per vecka i cirka 2 timmar vid 12 till 15 tillfällen.

Alla barn och unga som deltar i våra grupper är anonyma.

Det kostar ingenting att vara med.

Familjehuset finns på Bruksgatan 29 i Helsingborg.

Stödgrupperna innebär att barn och unga i svåra livssituationer ska kunna:

  • komma till en trygg och säker plats
  • träffa jämnåriga i samma situation
  • utbyta erfarenheter
  • utveckla sin självkänsla
  • lära nytt
  • känna igen och acceptera sina känslor och behov
  • få strategier
  • vara delaktiga
  • få kunskap
  • känna hopp
  • förstå att de är utan skuld
  • förstå att det finns hjälp att få, för både barn och vuxna
  • förstå att de har rättigheter och kan sätta sina egna gränser
  • bryta tystnaden.

Du kan läsa mer om stödgrupperna på Familjehusets webbplats.

Kontakt och anmälan

Om du har frågor och/eller känner ett barn/en ungdom som vill anmäla sig till en stödgrupp, kontakta: Matilda Svensson, telefon: 042-10 75 51 eller Ingrid Ebbesson, telefon: 042-10 65 21.

Du kan anmäla dig när som helst på året. Nya stödgrupper startar så fort tillräckligt många har anmält sig till en grupp.

Kallelse till Gemensam utvecklingsgrupp 7 december

Gemensam utvecklingsgrupp träffas igen måndagen den 7 december, klockan 14:00 på Bryggan.

Aktuella punkter:

  • Vad är på gång i IT-gruppen och hur rekryterar vi personer till olika delprojekt?
  • Hur kan vi bidra till att personer med försörjningsstöd närmar sig egen försörjning?
  • Johanna och Leif har varit på konferens om tjänsteforskning i Karlstad och bland annat träffat professor Per Skålén.