Granskning av socialsekreterarnas arbetssituation klar

Nu är stadsrevisionen klara med sin granskning av socialsekreterarnas arbetssituation. Syftet med granskningen är att se om socialnämnden vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att socialsekreterarna på förvaltningen har en tillfredsställande arbetssituation. Revisionen har intervjuat 25 medarbetare och chefer.

Du kan läsa rapporten här (pdf).

Socialförvaltningen i Helsingborgs har precis som socialtjänsten nationellt haft stora svårigheter med ökad arbetsbelastning, stora personalavhopp och svårigheter att rekrytera.

Revisorerna har främst tittat på arbetssituationen för socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning. De upplevda svårigheterna är i huvudsak hög arbetsbelastning samt brister i ledarskap och kommunikation.

Revisionen sammanfattar åtgärderna som tillfredsställande och så här långt med positiv effekt. De efterlyser dock ett tydligare introduktionsarbete för nyanställda när det gäller situationer med hot och våld och ett fortsatt förbättringsarbete i ledarskap och kommunikation.

Åtgärdsplan

En rad olika åtgärder har gjorts för att förbättra situationen, särskilt inom Barn, unga och familjs utrednings- och uppföljningsenhet. Förvaltningsledningen har tillsammans med medarbetarna tagit fram en åtgärdsplan för hela förvaltningen och arbetet har påbörjats med olika åtgärder. Några exempel på det är nya sakkunnigtjänster, administrativt stöd, en utökad introduktion för nya socialsekreterare och en förstärkt lönesatsning.

Du kan läsa åtgärdsplanen här (pdf).

Kallelse Gemensam utvecklingsgrupp 11 januari

God fortsättning!

Gemensam utvecklingsgrupp träffas för första gången i år måndagen den 11 januari, klockan 14:00 på Bryggan.

Aktuella punkter:

  • Hur kan vi dra lärdom av Röda kvarn-arrangemanget under Skåneveckan i höstas och regelbundet (en halvdag i halvåret, eller mer?) träffas, bjuda in till och presentera vad vi har kommit fram till i vårt gemensamma utvecklingsarbete? (Leif Redestig)
  • Hur rekryterar vi brukarutvecklare till våra arbetsgrupper? Klarspråksgruppen har ett förslag till nytt uppdrag. Du kan läsa förslaget här (pdf). (David Bergström)

Välkomna!

Minnesanteckningar Gemensam utvecklingsgrupp 21 december

På mötet den 21 december pratade vi om hur klarspråksgruppen ska jobba framöver, arvoderingspolicy för våra olika brukargrupper (senaste förslaget, pdf), sip-gruppens åtgärdsplan, arbetsmarknadsförvaltningens utvecklingsarbete och nytt från IT-gruppen.

Du kan läsa minnesanteckningarna här (pdf).

Gå gärna med i vår Facebookgrupp för Utveckling av socialt arbete i Helsingborg, för att hålla dig informerad mellan våra möten!

Vi ses nästa gång 11 januari (kallelse kommer när det närmar sig). Till dess önskar vi er alla en synnerligen god jul och ett gott nytt år!

IOP-avtal ger romska barn hjälp i skolarbetet

Socialförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen i Helsingborg har skrivit ett avtal om idéburet offentligt partnerskap (IOP) med den romska föreningen Vorta Drom, med syfte att driva eftermiddagsskola för romska barn.

Det är Vorta Drom som har tagit initiativ till eftermiddagsskolan, och genomfört idén tillsammans med socialförvaltningen och Kubikskolan. Det började med sommarskola och resultatet blev så uppskattat att projektet har fortsatt och utvecklats under hösten. Det är tre romska ungdomar som planerar och driver eftermiddagsskolan.

Arbetsmarknadsförvaltningen finansierar tre ungdomsanställningar och socialförvaltningen bidrar med personalresurser till projektets ledning, utveckling, planering och genomförande. Bland annat genom regelbundna avstämningar med de kompetenser som krävs (pedagog, psykolog, ekonom och utvecklare).

– Vi är jätteglada för det här avtalet. Verksamheten är redan igång och ungdomarna som leder gruppen växer i sitt arbete hela tiden och har byggt upp ett förtroende hos barnen. Det betyder väldigt mycket att de tre ungdomarna får chansen att komma ut i arbetslivet, säger Ivan Kuzhicov, ordförande i Vorta Drom.

– Att förbättra romska barns framtidsutsikter och samtidigt låta tre unga få jobba med detta projekt är ytterligare steg mot att fler i Helsingborg ges möjlighet jobba och försörja sig själv, både nu och i framtiden, säger Anna Jähnke (M), ordförande i arbetsmarknadsnämnden.

Behoven styr

Ungdomarna kartlägger tillsammans med respektive lärare vilka behov som barnen har i skolarbetet. Sedan träffar de barnen minst en kväll i veckan, hjälper till med läxor och andra uppgifter och gör övningar i mindre grupper. En del av verksamheten går också ut på att skapa bättre självkänsla och motverka mobbning. Detta gör gruppen genom rollspel och teater. Eftermiddagsskolan ska pågå under minst 12 månader och resultatet ska utvärderas efter halva tiden.

– Romska barn som grupp har haft det tufft i skolan. De har varit utsatta för mobbning, deras fysiska hälsa har varit dålig, de har haft stor frånvaro och deras resultat har därför blivit lidande. Nu ser vi redan en ökad motivation och självkänsla hos barnen. De rör på sig mer och är gladare. De ser att det finns vuxna som bryr sig om dem och gör något, fortsätter Ivan Kuzhicov.

Del i större projekt

Eftermiddagsskolan är en del av projektet Bättre hälsa för unga romer, som började som ett sätt att förbättra den fysiska hälsan genom att familjer tillsammans jobbar med bättre kosthållning och regelbunden träning.

– Det här projektet ger oss nya erfarenheter som vi sedan kan använda i socialtjänstens övriga utvecklingsarbete. Det är ett gott exempel på hur de som behöver vårt stöd själva är drivande och tar initiativet, vilket bland annat har gjort Per Skålén, professor vid Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet intresserad, säger Leif Redestig, utvecklare på socialförvaltningen.

Du kan läsa mer om Bättre hälsa för unga romer här.

IOP-avtal

Ett IOP-avtal är en samverkansmodell där en frivilligorganisation bidrar på ett konkret sätt till samhällsutveckling, utan att det finns ett kommersiellt intresse. Den blågröna majoriteten i Helsingborg ser gärna fler avtal av den sorten.

– Det här är ett viktigt avtal för vårt Helsingborg och för romerna, en grupp som fortfarande lever med diskriminering varje dag. Alla barn och ungdomar ska kunna lyckas i skolan. Om du inte kan få stöd hemifrån är vi som stad skyldiga att på olika sätt ge det stödet. Avtalet kan också leda till en bättre integration för både barn och föräldrar, säger Ann-Christine Borgman (MP), ordförande i socialnämnden.

– I helgen besökte jag Kulturhuset i Borås, där det just nu pågår en utställning om romerna i Sverige i dåtid och nutid. Det gör mig ledsen att vi inte kommit längre. Det ger mig samtidigt energi för att kavla upp ärmarna och jobbar hårdare för att ingen ska utsättas för diskriminering i Helsingborg, avslutar Ann-Christine Borgman.

Socialdirektören sammanfattar 2015

Det har varit ett omtumlande år för socialförvaltningen, med många prövningar. Samtidigt finns det en hel del positivt att lyfta fram. Socialdirektören Dinah Åbinger sammanfattar året som gått och blickar framåt, i sin presentation för socialnämndens decembermöte.

Här kan du se presentationen (pdf).

Kallelse Gemensam utvecklingsgrupp 21 december

Gemensam utvecklingsgrupp träffas för sista gången i år måndagen den 21 december, klockan 14:00 på Bryggan.

Aktuella punkter:

  • Hur ska klarspråksgruppens uppdrag och utformning se ut? (David Bergström)
  • Arvodering för brukardelaktighet (Leif Redestig/David)
  • Planerade aktiviteter i sip-gruppen (Åke Malmén)
  • Utvecklingssamarbete socialförvaltningen/arbetsmarknadsförvaltningen (Leif)

Väl mötta!

Minnesanteckningar Gemensam utvecklingsgrupp 7 december

På mötet den 7 december berättade Leif Redestig och Johanna Callegari om konferensen kring tjänsteforskning i Karlstad, vi pratade om Vorta Droms projekt om försörjningsstöd och rapporterade från IT-gruppen.

Du kan läsa minnesanteckningarna här (pdf).

Skolfam fyller tio år

Skolfam (skolsatsning inom familjehemsvården) är en förebyggande arbetsmodell för att stärka skolresultat för barn i familjehem. I år är det 10 år sedan arbetsmodellen började utvecklas i Helsingborgs stad med stöd av professor Bo Vinnerljung och lektor Eva Tideman.

skolfam

Skolfam Helsingborg utgörs idag bland andra av (från vänster) : Therese Lundin, Monica Hallström, Madeleine Melander, Gunilla Nilsson, Gabriella Wall Persson, Bianca Garrido, Ylva Tornestrand, Karin Klitte och Marie-Louise Wall. Våra fantastiska socialsekreterare på familjehemsenheten utgör en viktig del men finns inte med på bilden.

Syftet med Skolfam är att ge familjehemsplacerade barn samma möjlighet att lyckas i skolan som andra barn. Bakgrunden är studier som visar att familjehemsplacerade barn generellt har mycket sämre studieresultat och uppnår lägre utbildningsresultat än andra.

Barnen löper också stora risker att drabbas av psykosociala problem i vuxen ålder. Dessa allvarliga risker kan kompenseras av en rad skyddsfaktorer. En av de mest kraftfulla är utbildning. Därför är det särskilt viktigt att säkerställa att varje placerat barn får en god skolgång utifrån sina individuella förutsättningar för lärande.

94 procent godkända i grundskolan

Resultaten i Helsingborg visar att drygt 94 procent av barnen inom Skolfam hittills har gått ut grundskolan med godkända avgångsbetyg. Vi ser att det är möjligt att förbättra barnens utbildningsresultat och därmed också deras framtidsutsikter.

Arbetsmodellen utvärderades 2008 med hoppingivande resultat och är sedan dess en permanent arbetsmetod inom familjehemsverksamheten i Helsingborg. Arbetet drivs i samverkan mellan stadens skol- och fritidsförvaltning och socialförvaltning.

Nationell spridning

Satsningen har fått stor uppmärksamhet såväl inom Helsingborg som nationellt. Idag ingår Skolfam i Helsingborg i ett nationellt nätverk tillsammans med Stiftelsen Allmänna Barnhuset och ett stort antal kommuner från Malmö i söder till Skellefteå i norr. Nätverket fortsätter utveckla arbetsmodellen så att fler familjeplacerade barn får ökade förutsättningar för en lyckad skolgång.

skolfam2

Nationell årskonferens i Stockholm i samband med Skolfams 10-års jubileum. Några av grundarna från Helsingborg (från vänster) Gunilla Nilsson, Anna Aldenius-Isaksson, Kristin Hintze och Leif Redestig berättar hur allt en gång började och vad som är viktigt att tänka på framöver.

Så går arbetet till

Skolfam omfattar de barn (som vid arbetets start) går i förskolan upp till och med årskurs sju och som är familjehemsplacerade av Helsingborgs stad. Till varje barn knyts ett team med en psykolog, en specialpedagog, barnets socialsekreterare och familjehemmets socialsekreterare. Teamet utgör tillsammans med skolan och familjehemmet, och ibland barnens biologiska föräldrar, en arbetsallians runt barnet. Arbetet består av fyra faser som löper över minst 24 månader.

  1. Kartläggning
    Teamet börjar med att göra en kartläggning av barnets förutsättningar genom standardiserade psykologiska och pedagogiska tester.
  2. Analys, utbildningsplan och uppföljning
    Teamet analyserar barnets behov och styrkor och tar fram individuella mål. Skolfam-teamet, skolans pedagoger, rektor och familjehemmet kommer tillsammans överens om en utbildningsplan. De följer därefter upp utbildningsplanen regelbundet för att följa barnets utveckling.
  3. Kartläggning 2
    Efter två år görs kartläggningen om på nytt för att ta reda på om och på vilket sätt resultaten påverkats.
  4. Fortsatt uppföljning
    Skolfam-teamet fortsätter följa barnet under grundskolan så länge barnet är familjehemsplacerat.

För mer information se skolfam.se eller kontakta Gunilla Nilsson, 042-10 64 34, 0702- 10 64 34.

Partner sökes – socialförvaltningen behöver dig!

Är du socionom? Just nu är det en spännande tid att bli en del av socialförvaltningen i Helsingborg, med stor möjlighet till utveckling och påverkan. Läs mer under lediga jobb.